Justitiedepartementet
Enheten för fastighets och associationsrätt
103 33 Stockholm

2009-03-12

Remissvar: Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv - Mikroföretag (Ju2009/1979/L1)

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har beretts tillfälle att avge synpunkter på förslaget Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv - Mikroföretag (Ju2009/1979/L1).

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF
SRF är Sveriges ledande och största branschorganisation för redovisningskonsulter med ca 4 400 medlemmar. Konsulterna har som uppgift att stödja och hjälpa företagare med redovisnings- och skattefrågor, och att fungera som rådgivare i de dagliga frågor som finns i företagarens näringsverksamhet. Drygt 200 000 företag anlitar en SRF-konsult som stöd i sin verksamhet.

SRF arbetar med att aktivt öka kvaliteten på rådgivningen inom branschen i synnerhet och näringslivet i allmänhet. Detta sker bl a genom att SRF finns representerade i Bokföringsnämnden och även deltar aktivt som remissinstans för olika myndighetsorgan inom för SRF berörda områden.

Från och med 2006 har SRF även infört en ny kvalitetsnorm för branschen genom möjligheten att bli ”Auktoriserad Redovisningskonsult” som ett sätt att öka kompetensen och kvaliteten i branschen och hos våra medlemmar.

Bakgrund
Förslaget tar sin utgångspunkt i de uttalade målen att sänka företagens administrativa börda med 25% fram till 2012. För att uppnå dessa mål krävs väsentliga regelförenklingar inom en rad områden, och ett av de prioriterade områdena är redovisning, revision och rapportering, och tar sin utgångspunkt i förenklingsbehov inom rådets 4:e och 7:e direktiv.

Mot denna bakgrund har konstaterats att behoven på finansiell rapportering enligt dessa direktiv i huvudsak tar sin utgångspunkt i de noterade bolagens kapitalanskaffning, vilken är strikt annorlunda jämfört mot de onoterade bolagens intressentbehov. Förslaget framför därför synpunkten att man på nationell nivå skall kunna undanta sk mikroföretag från dessa direktiv. Undantagen skall kunna vara så långtgående att kraven på att upprätta och offentlig-göra årsredovisningar för dessa företag helt kan tas bort av enskilda medlemsstater.

Förslaget
Förslaget har följande struktur:
- Mikroföretag definieras som:
o högst 500 000 EUR balansomslutning
o högst 1 000 000 EUR omsättning
o högst 10 anställda.

- Dessa företag skall på nationell nivå kunna undantas från 4:e och 7:e direktivet
- Krav på upprättande och offentliggörande av årsredovisning i dessa företag avskaffas

Generellt
Inledningsvis vill SRF understryka att sett ur ett längre perspektiv är det givetvis positivt med förenklingar inom redovisningsområdet, dock måste alltid hänsyn tas till syfte och ändamål med regelverket. Redovisningsregler finns i huvudsak för att ge olika intressenter information om resultat och ställning och att därigenom fungera som ett beslutsunderlag. Även de minsta företagen behöver en extern redovisningsrapport som är upprättad enligt givna regler och som en läsare kan lita på och använda som en del i exempelvis kreditbeslut.

Detta är särskilt viktigt i Sverige, som till skillnad från många andra länder har en tradition av öppenhet och offentlighet som blivit en del av företagsbedömning och kreditbeslut för alla led av företagets intressenter. Denna kulturskillnad är en viktig skiljelinje mot flera andra länder som anges i rapporten, där sådan öppenhet inte tidigare varit en del av näringslivet.

En utveckling som medför att de externa redovisningsrapporterna för aktiebolag som är ett mikroföretag inte skulle vara offentliga, eller där informationskvalitén försämras i årsboksluten kan innebära stora negativa konsekvenser för svenska småföretag då vi i dag har en kreditmarknad som till stor del hämtar upplysningar och information från dessa redovisningsrapporter. Ett system med icke offentliga årsredovisningar för de minsta aktiebolagen försämrar intressenternas position och risker att medföra krav på ökat personligt risktagande för ägaren, samt ökade kostnader för framtagande av speciella redovisnings-rapporter till banker mm. Det ytterst känsliga läget som råder på världens kreditmarknader visar vidare att dessa företag är extremt känsliga för begränsningar i kreditgivningen.

Flera andra processer pågår dessutom samtidigt kring förslag om förenklingsregler, sänkt minimikapital för aktiebolag, slopat samband redovisning beskattning, avskaffande av revisionsplikten mm. Detta gör att det i dagsläget är mycket svårt att få en samlad bild av det framtida affärs- och regelklimatet för svenska småföretag. I en tid som denna krävs därför stor försiktighet vad gäller principiella ändringar av den art som föreslås i denna promemoria för att inte skapa en total osäkerhet kring företagens ekonomiska status.

Vad avser frågan om gränsvärden för mikroföretag finns både för och nackdelar med ytterligare ett gränsvärde. Frågan är dock mera omfattande än vad som framgår av det föreliggande förslaget, och det finns ett stort antal frågeställningar inom ramen för befintliga regler som aktualiseras vid ett eventuellt införande av ytterligare gränsvärde.

SRF anser därför att, om dessa förändringar skall genomföras, det är av största vikt att en ändring i EG:s redovisningsdirektiv i sådant fall ska innebära att respektive medlemsland, själv får avgöra om man vill införa dessa förändringar eller ej. Detta är den rekommenderade ansatsen i förslaget, och det bör säkerställas att den inte förändras.

Vad gäller förenklingsvinsten så anser SRF att den delvis är felbedömd. Den stora administrativa kostnaden ligger i det grundläggande bokslutsarbetet. Framtagande av årsbokslut eller årsredovisning sker i de minsta företagen till stor del med hjälp av standardiserade mallar i moderna redovisningsprogram, varför kostnaden för denna rapportering i sammanhanget kan betraktas som relativt marginell.

SRF tillstyrker förslaget enbart förutsatt att en nationell suveränitet att besluta hur tillämpningen av de föreslagna reglerna skall ske. Varje medlemsstat är unik och har en befintlig kultur som råder för de mindre företagen, och varje åtgärd som riskerar störa eller försämra mikroföretagens affärsklimat bör därför övervägas noga och utifrån nationella förutsättningar.

SVERIGES REDOVISNINGSKONSULTERS FÖRBUND

Mikael Carlson
Förbundsordförande