Remissvar

Justitiedepartementet

Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt

103 33 Stockholm

2009-08-26

Remissvar: Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. (SOU 2009:34) (Ju2009/3395/L1)

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har beretts tillfälle att avge synpunkter på betänkandet Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. (SOU 2009:34) (Ju2009/3395/L1).

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

SRF är Sveriges ledande och största branschorganisation för redovisningskonsulter med ca 4 400 medlemmar. Konsulterna har som uppgift att stödja och hjälpa företagare med redovisnings- och skattefrågor, och att fungera som rådgivare i de dagliga frågor som finns i företagarens näringsverksamhet. Drygt 200 000 företag anlitar en SRF-konsult som stöd i sin verksamhet.

SRF arbetar med att aktivt öka kvaliteten på rådgivningen inom branschen i synnerhet och näringslivet i allmänhet. Detta sker bland annat genom att SRF finns representerade i Bokföringsnämnden och även deltar aktivt som remissinstans för olika myndighetsorgan inom för SRF berörda områden.

Från och med 2006 har SRF även infört en ny kvalitetsnorm för branschen genom möjligheten att bli ”Auktoriserad Redovisningskonsult” som ett sätt att öka kompetensen och kvaliteten i branschen och hos våra medlemmar.

Mera info kan erhållas på hemsidan www.srfkonsult.se.

Bakgrund
Målsättningen att reducera företagens administrativa bördor har uttalats tydligt inom såväl EU som Sverige. Målet att genom förenklingar reducera den administrativa bördan med 25 % till 2010 har uttalats av regeringen, och denna målsättning har givit upphov till en serie av förslag med detta tema som bärande inslag. Föreliggande utredning är ytterligare ett exempel på ett förslag för att stötta detta mål, genom att söka förenkla för de mindre aktiebolagen. Utöver att skapa förenklingar anges även som mål att öka Sveriges konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv vad avser attraktiviteten hos det svenska aktiebolaget.

Förslaget är en del av en serie av förslag som har samma syfte, där även utfallet av dessa andra förslag kommer att påverka vad som framläggs i detta betänkande. Främst gäller detta förslagen om slopad revisionsplikt och sänkt krav på aktiekapital. Vissa av förslagen kommer även vid ett genomförande att kräva följdändringar i annan lagstiftning om de genomförs enligt detta betänkande.

Utredningen tar även upp vissa näraliggande frågeställningar som hänger samman med de förenklingar som föreslås för de mindre aktiebolagen.

Förslaget
Förslaget bygger på följande struktur:

Ingen ny företagsform utan personligt betalningsansvar införs

ABL görs mera dispositiv genom att vissa grundläggande uppgifter krävs för varje enskilt företag, men att övriga kan ges en mera individuell utformning

bolagsordningen skall bara kräva uppgifter om bolagets firma, säte och verksamhet, och övriga uppgifter görs dispositiva som alternativ till vad som framgår av ABL

det pappersbaserade systemet med aktiebrev avskaffas, och ägarfördelningen, uppgifter om pant mm blir istället huvudansvar för styrelsen att införa i aktieboken

val av styrelse och övriga funktionärer skall inte längre kräva bolagsstämmoprotokoll, utan istället kunna ske genom en sanningsförsäkran om att de uppgifter som anmäls för registrering är korrekta

styrelsesuppleant skall endast krävas om styrelsen har endast en ledamot
kravet på att fastställa en arbetsordning tas bort för privata aktiebolag
styrelseledamots mandattid skall gälla tills vidare i privata aktiebolag

bosättningskravet för styrelsefunktionärer avskaffas
utökade möjligheter att förvärva egna aktier för privata aktiebolag föreslås
ökade möjligheter att lämna lån till närstående samt till förvärvslån föreslås

ett nytt upplösningsförfarande införs som alternativ till likvidation
beslut om utdelning skall inte längre behöva insändas till Bolagsverket
reglerna om tvångslikvidation samt styrelsens ansvarsfrihet kvarstår oförändrade

personlig preskriptionstid om 10 år införs för delägare i handelsbolag

Generellt
SRF anser att allt arbete som sker med syfte att förenkla företagens administration är värdefullt och bör prioriteras. Regeringens målsättning att minska den administrativa bördan med 25 % till 2010 är därför en mycket viktig målsättning. Samtidigt stämmer ett sådant mål till eftertanke, då det torde framstå som uppenbart att flera av de förenklingar som nu föreslås inte hade krävts innan de utökade krav som införts under senare år med hänvisning till behov av anpassning till EU-krav och utvecklingen hos de större företagen.
I realiteten är vad som nu sker därför inte någon egentlig förenkling, utan en återställning till en regelnivå som rått tidigare. Det är därför viktigt att det fortsatta arbetet sker mot denna bakgrund, för att säkerställa att en långvarig förbättring kan skapas hos främst de mindre företagen, och att en sådan syn tar sin utgångspunkt i de individuella behov som finns inom både olika storleksklasser för bolag och nationella förutsättningar. Utan en sådan samlad syn kommer ytterligare framtida återställningsbehov att kvarstå.

Det är även viktigt att de förenklingar som införs upplevs som reella för företagen, och att de bidrar till en märkbar förbättring och förenkling av företagens dagliga administration. Utifrån ett sådant synsätt kan konstateras att förenklingar i ABL normalt sett inte har någon väsentlig inverkan på företagens administrativa börda. Bolagsbildning sker bara en gång och normalt enligt väl standardiserade rutiner, vilket innebär att detta inte är ett stort problem, och det torde heller inte påverka valet av bolagsform att förenkla en sådan process. Samma gäller på flera andra områden som utformning av bolagsordningen, bolagsstämmor och val av funktionärer, där majoriteten av ärenden som hanteras redan idag följer standardiserade mallar och mycket enkla former. Att göra dessa dokument dispositiva tillför mycket lite för ett normalt företags administrativa börda. Ett avskaffande av aktiebreven till förmån för aktieboken följer samma mönster, och ur förenklingssynpunkt torde detta knappast vara märkbart för de flesta mindre företag. Det är istället sannolikt att förändringen i sig medför ett merarbete för att anpassa till de nya reglerna.

För att skapa förenkling krävs en reell förståelse för de mindre företagens operativa verksamhet, och var den administrativa bördan uppstår. SRF anser enligt ovan att all förenkling skall stimuleras, men en generell synpunkt är att de förslag som framförs i detta betänkande i flera fall har en mycket liten effekt på de mindre företagens verksamhet och tillväxt. Detta bör ses som en viktig bedömningsvariabel för att avgöra om målsättningen kan uppnås eller om förändringen bara ger en annan lösning på samma administrativa nivå. Vissa av förslagen har andra viktiga mål än att minska den administrativa bördan, och bör därför bedömas ur detta perspektiv istället för att ses som förenklingar.

Nedan kommenteras olika delar av förslaget mera utförligt.

Ny bolagsform
Utredningen diskuterar frågan om det finns behov av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar, som alternativ till aktiebolaget. Det bakomliggande motivet är att söka stimulera ny näringsverksamhet att hitta den mest lämpliga formen utan att hämmas av kapitalkravet hos dagens aktiebolag.

SRF anser att det i Sverige finns ett flertal former att välja för att etablera näringsverksamhet. I den mån kapitalkravet för aktiebolag har hämmat valet av denna företagsform, så har det sannolikt inte utestängt något entreprenörskap eftersom enskild näringsverksamhet är lätt tillgänglig för alla, och även numera har fått liknande beskattningsnivå som aktiebolaget. Det enda hindret mot att välja ett aktiebolag torde vara kapitalkravet, vilket även är vad som skapar den externa trovärdigheten hos bolagets finansiärer och handelspartners. I de parallella utredningar som har föreslagit sänkt aktiekapital framförs även att det i realiteten som en konsekvens av sänkt krav på kapitalinsats kommer att begäras personliga säkerheter från ägaren för finansieringen. Därmed kommer marknaden att neutralisera en stor del av det undantagna personliga ansvaret som ligger i aktiebolagets form. På motsvarande sätt kommer en ny bolagsform med lågt kapitalkrav att tvingas till ersättningssäkerheter av finansiärer och marknad. SRF delar därför utredningens uppfattning att någon ny företagsform utan personligt betalningsansvar inte tillför något mervärde i dagens läge.

SRF tillstyrker förslaget att inte inrätta en ny företagsform utan personligt betalningsansvar.

Dispositiv struktur i ABL
Tanken att göra delar av ABL dispositiv öppnar för en mera flexibel miljö för de mindre företagen. Samtidigt skall anges vad som skall gälla för den som inte utnyttjar friheten att utforma bolagsordningar mm efter en egen modell. SRF stödjer en sådan ansats, men betonar att den huvudsakliga nyttan med ett sådant förslag torde vara att ge utrymme för den som inte finner dagens regelverk passa förutsättningarna för den egna verksamheten. Någon större administrativ inbesparing torde inte föreligga, då de frågor som styrs av ABL tar en mycket liten del av företagens tid i anspråk, och i normalfallet hanteras genom färdiga mallar som täcker de flesta områden.

SRF tillstyrker förslaget att göra delar av regelverket dispositivt.

Förenklad bolagsordning
Utredningen föreslår att bolagsordningen skall kunna utformas förenklat, genom att bara behöva ange firma, verksamhet och säte. Övriga områden skall regleras av den bakomliggande lagen. SRF anser att nyttan ur förenklingssyfte är begränsad, då dessa handlingar redan idag normalt hanteras genom väl utvecklade mallar. Risken finns dessutom att den enskilde förlorar översikt över vad som gäller på de områden som inte uttrycks direkt i den egna bolagsordningen. Förslaget skall därför inte enbart tillmätas fördelar, och det kan ifrågasättas om inte ytterligare väsentlig information som räkenskapsåret och det fastställda aktiekapitalet skall framgå explicit av den egna bolagsordningen istället för att styras av ABL för de bolag som inte anger detta öppet. En läsare måste därför söka information på flera ställen för att få full information om bolagets ordning jämfört med dagens system. Dessutom kan förändringar i ABL medföra förändringar i hembudsordning mm utan att ägarna har full kännedom om detta om man väljer att arbeta med den förenklade bolagsordningen. Detta innebär sammantaget att SRF är kritiska till denna del av förslaget.

SRF avstyrker förslaget om förenklad bolagsordning, samt anser att nyttan ur förenklingssyfte med hänvisning till dagens praktiska hantering via mallar är ytterst begränsad. Risken som följer av bristande översikt och behovet av att följa utvecklingen av ABL för att känna till väsentliga regler om det egna bolagets ordning överstiger förenklingsnyttan.

Aktiebrev och aktiebok
Enligt dagens regler utgörs ägarbeviset i ett aktiebolag av ett aktiebrev som innehas av ägaren. Denna handling tillförsäkrar ägaren de väsentliga rättigheter som hör samman med ägandet, som
t ex rösträtt och rätten att uppbära utdelning. Utredningen föreslår att detta system skall avskaffas och istället överföras till att styras av vem som är införd i aktieboken. Hanteringen av aktiebreven är enligt utredningen administrativt betungande, och förslaget är därför en förenkling. SRF är dock ytterst tveksamma till dessa slutsatser.

De flesta av Sveriges aktiebolag är mycket små och med få aktieägare. Aktiebreven är i dessa företag inte någon handling som ingår i den löpande förvaltningen, utan framkommer enbart vid överlåtelser av bolaget till en ny ägare. Att denna hantering skulle vara betungande framstår därför som högst osannolikt. En ordning med aktieboken som det centrala dokumentet kräver istället en större löpande arbetsinsats, då denna enligt förslaget får en utökad funktion och detaljeringsgrad, vilket även framförs av utredningen. En mängd nya problem uppstår även då flera aktieägare vill agera olika varandra, t ex genom att en ägare vill pantsätta sina aktier för privata lån. Detta måste då till följd av förslaget införas i aktieboken samt därmed komma till övriga aktieägares kännedom.

Ett införande av förslaget kommer dessutom att medföra krav på övergångsregler som under lång period kommer att skapa oklarhet om rättsläget för olika bolag med aktiebrev och aktiebok, t ex när enbart vissa ägare har lämnat in sina aktiebrev. Ansvaret för aktieboken föreslås kvarstå hos styrelsen, som genom förslaget får utökat ansvar för nya funktioner som skall regleras genom aktieboken. Utöver olägenheten med sådant utökat ansvar framstår förslaget inte till någon del som en förenkling av den administrativa bördan, och SRF anser därför att förslaget inte bör genomföras.

SRF avstyrker från förslaget att avskaffa aktiebreven och överföra de rättigheter och funktioner som följer av dessa till aktieboken. Utredningens slutsats att arbetet med aktiebrev är betungande för företagen saknar grund i den praktiska verkligheten, och de krav som framförs på aktieboken som ersättare kommer att leda till både ökad osäkerhet och merarbete istället för förenklingar, vilket även framgår av utredningen.

Val av bolagsfunktionärer
Delar av utredningen innehåller förslag till förenklingar för procedurer i bolagets förvaltning, som t ex friare former att hålla bolagsstämma och styrelsemöten. I denna del är förslaget förenklingar, även om en stor majoritet av företagen redan arbetar på det sätt som beskrivs i förslaget med skrivbordsstämmor baserade på färdiga mallar och telefonmöten. Förslaget går dock vidare och föreslår att val av bolagsfunktionärer skall kunna ske genom en ny form av sanningsförsäkran som ersätter protokoll från styrelse- och bolagsstämmomöten.

SRF betonar återigen att förenklingar alltid är välkomna, men måste grunda sig på en reell bild av problematiken som skall lösas. De flesta protokoll som upprättas idag baseras på mallar som är standardiserade och enbart kräver få kompletteringar för att bli färdiga handlingar. I praktiken innebär detta att det inte är ett stort problem att upprätta de handlingar som skall följa med anmälan om nyvalda funktionärer. Att ersätta dessa med en ny form av handling som skall bekräfta valen på heder och samvete utgör därför ingen väsentlig förenkling, utan ersätter bara en standardmall med en annan. Nyttan med förslaget i denna del måste därför ifrågasättas, och SRF anser inte att förändringen tillför någon väsentlig fördel jämfört med dagens system.

SRF avstyrker förslaget mot bakgrund av att det inte utgör någon egentlig förenkling att byta en handling som är väl inarbetad och standardiserad mot en ny som kräver motsvarande arbetsinsats. Förenkling som enbart består i förändring utan påvisbara fördelar ger inget mervärde till företagen.

Antal ledamöter och suppleanter
Dagens regler kräver minst en suppleant om styrelsen har färre än tre ledamöter. Utredningen föreslår istället att ABL enbart skall kräva en suppleant om styrelsen består av endast en ledamot. I dessa situationer är den fortsatta förvaltningen i fokus om den ordinarie ledamoten är förhindrad att agera, men i bolag med fler än en ledamot övertas detta av övriga ledamöter. Något behov av suppleanter vid mer än en ledamot finns därför inte.

SRF tillstyrker förslaget.

Arbetsordning i privata bolag
Utredningen föreslår att kravet på att fastställa en arbetsordning för styrelsen i privata bolag tas bort. Motivet är att arbetsordningen inte har visats sig ha någon praktisk betydelse för de mindre bolagens arbete, och därför kan tas bort som ett led i förenklingen.

SRF delar utredningens uppfattning och tillstyrker förslaget.

Styrelsens mandattid
Enligt dagens regler är mandattiden för en styrelseledamot högst 4 år i taget, och ledamoten kan sedan omväljas. I realiteten är ägare och styrelse identisk i majoriteten av mindre bolag varför ett förslag om att mandattiden i dessa bolag skall gälla tills vidare läggs fram av utredningen.

SRF delar utredningens uppfattning och tillstyrker förslaget.

Bosättningskravet avskaffas
Dagens regler kräver att minst halva antalet styrelseledamöter skall vara bosatta inom EES, samt att om ingen av dessa är bosatt i Sverige krävs att bolaget utser en delgivningsbar person som skall ta emot handlingar till bolaget. Utredningen föreslår att bosättningskravet avskaffas för att stärka konkurrenskraften mot andra länder som vill etablera sig i Sverige. Kravet på delgivningsbar person kvarstår.

SRF tillstyrker förslaget.

Förvärv av egna aktier
Privata aktiebolag kan idag inte förvärva egna aktier. Utredningen föreslår att detta skall ändras, så att återköp kan ske så länge återköpen ryms inom fritt eget kapital. Motivet sägs vara att underlätta för ägarskiften. Försiktighetsregeln i ABL skall alltid beaktas vid sådana förvärv.

SRF ser inget skäl till att särbehandla de privata bolagen, utan dessa bör ges samma möjligheter som de publika bolagen. En möjlighet till återköp bör därför införas inom ramen för fritt eget kapital.

SRF tillstyrker förslaget.

Låneförbudet
Ägare och närstående får enligt dagens regler inte låna pengar från det egna bolaget. Bakgrunden finns både inom ABL där syftet är att full täckning för det bundna kapitalet och försiktighetsregeln skall garanteras, och inom skattelagstiftningen där man vill motverka att bolagets medel skall kunna disponeras utan beskattning hos den närstående. Dessa regler har kommit att ifrågasättas allt oftare då flera andra länder inom EU tillåter

sådana lån, vilket sänker konkurrenskraften för det svenska aktiebolaget, och stimulerar till skattebaserade modeller för att genom kringgåenden uppnå samma fördelar för svenska delägare.

Utredningen föreslår att låneförbudet tas bort, och att lån skall kunna lämnas inom fritt eget kapital, då detta inte ger sämre borgenärsskydd än utdelning. Lånefordran skall vid en bedömning enligt försiktighetsregeln värderas till noll.

De skattemässiga reglerna har genom en särskild skrivelse föreslagits skärpta under 2009.
Utredningen hänvisar dock till skattreglerna att hantera möjligheten att disponera bolagets medel utan privat beskattning, och baserar sitt förslag på en rent civilrättslig syn.

SRF anser att det är av stor vikt att svenska bolag kan arbeta enligt samma villkor som andra bolag inom EU. I en förlängning kan även ifrågasättas om inte det svenska låneförbudet kan ses som ett etableringshinder för utländska företagare. Det finns därför inga särskilda skäl att behålla förbudet, så länge utrymmet begränsas till fritt eget kapital. Den skattemässiga hanteringen kan lösas på många olika sätt, varav ett kan lånas från enskilda näringsformer som belastar lån till ägare med en räntefördelning. Bland de särskilda yttrandena framgår att förslaget kritiseras bland annat för att bolagsformen bör eftersträva att separera bolagets och ägarens ekonomi. Detta är dock inte något problem så länge värderingen av fordran enligt förslaget i utredningen sätts till noll vid prövning enligt försiktighetsregeln.

SRF tillstyrker förslaget.

Nytt upplösningsförfarande
En mängd bolag är inaktiva och kan antas bestå i huvudsak på grund av att dagens likvidationsregler är relativt omständliga. Utredningen föreslår därför ett förenklat upplösningsförfarande som alternativ till frivillig likvidation. Ett sådant förfarande innebär att ett intyg inhämtas från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten som bekräftar att inga skulder till dessa finns. Tillsammans med dessa intyg bifogas en försäkran på heder och samvete att inga andra skulder finns, vilket insändes till Bolagsverket med ansökan om avregistrering. Efter en förkortad kallelsetid på okända borgenärer i 2 istället för 6 månader i post- och inrikes tidningar avregistreras därefter bolaget. Ansvaret för eventuella kvarstående skulder går i detta läge över på aktieägare, styrelseledamöter och den verkställande direktören.

SRF anser att ett förenklat förfarande som alternativ till dagens regler för likvidation kan medföra en ökad valfrihet och även en viss förenkling. Dock bör understrykas att det redan befintliga kommersiella institutet för snabbavveckling som erbjuds från flera aktörer, där bolaget köps upp för avveckling av en utomstående aktör redan existerar, och utgör ett ännu snabbare och kostnadseffektivare alternativ. Nyttan ur förenklingssyfte för marknaden skall därför inte överdrivas heller för denna del av förslaget.

SRF tillstyrker förslaget som ett alternativ till de andra vägar som redan existerar.

Beslut om utdelning
Enligt nuvarande regler skall bolagsstämmoprotokoll med beslut om utdelning insändas till Bolagsverket. Detta skall ske inom en månad från utdelningstillfället. Utredningen anser att dessa bestämmelser är överflödiga då de grundas på bestämmelser i Kupongskattelagen som inte längre tillämpas. Reglerna om registrering av utdelning hos Bolagsverket kan därför avskaffas. SRF anser att detta är ett område som frekvent förekommer i företagens förvaltning, och där förslaget utgör en märkbar förenkling.

SRF tillstyrker förslaget.

Styrelsens ansvarsfrihet och tvångslikvidation
Utredningen berör frågan om ansvarsfrihet och tvångslikvidation som områden där ytterligare förändringar av ABL skulle kunna medföra förenklingar. Dessa båda frågor påverkas dock starkt av de betänkanden som redan är under utredning och föreslagna till beslut om avskaffande av revisionsplikten samt sänkt aktiekapital. Utredningen föreslår därför inga förändringar på detta område, utan bekräftar att ansvarsfrihet för styrelsen och beslut om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist skall bestå oförändrade enligt dagens regler.

SRF tillstyrker förslaget, och tillägger samtidigt att utredningen bör inhämta mera information kring den ordning för auktorisation av redovisningskonsulter samt de så kallade bokslutsintyg som en sådan kan avge för att bekräfta de finansiella rapporternas kvalitet. Detta utgör ett alternativ till revisionsplikten som utredningen tycks ha bristande information om, och som kan ha stor påverkan på dessa områden.

Preskription för delägare i handelsbolag
Vid sidan av förändringar i ABL har utredningen behandlat en näraliggande frågeställning om bolagsmans ansvar i handelsbolag. Sådant ansvar är solidariskt, och har enligt dagens regler ingen individuell preskriptionstid för delägare som lämnat bolaget. Detta innebär att en bolagsman som avgått även efter detta kan bli ansvarig för förpliktelser som väcks mot bolaget, avseende händelser som inträffat under den tid som denne varit registrerad delägare. Genom att fordringsägare kan välja att väcka talan mot bolaget och bryta preskriptionen, kan följden bli att en bolagsman som utträtt kan bli evigt ansvarig enligt reglerna om solidariskt ansvar mellan delägarna för bolagets förpliktelser.

Utredningen anser att en sådan ordning kan ifrågasättas, och framstår som oskälig för den som utträtt. Förslag framförs därför om att en personlig preskriptionstid skall införas för bolagsman som utträtt, vilket innebär att denne efter 10 år sedan avregistrering i handelsregistret inte längre skall vara solidariskt ansvarig för tidigare förpliktelser, om inte borgenären gör anspråk som riktas direkt mot bolagsmannen istället för mot bolaget.

SRF anser att handelsbolaget som bolagsform utgör ett bra alternativ att bedriva näringsverksamhet, och att just den solidariska ansvarsfrågan för delägarna är denna forms största begränsning. Det problem som utredningen uppmärksammat är därför angeläget att reglera på ett mera balanserat sätt än dagens regler, och utredningens förslag är en lämplig ordning för en bättre lösning. SRF anser dock att utredningen här kunde gått ett steg längre och begränsat preskriptionstiden till 5 år för avregistrerad delägare.

SRF tillstyrker förslaget, men anser att den personliga preskriptionstiden för avregistrerad delägare borde kunna sättas till 5 istället för 10 år.

SVERIGES REDOVISNINGSKONSULTERS FÖRBUND

Mikael Carlson
Förbundsordförande