Svar: 2021-08-27
Remisslänk: Remiss 2021-06-11
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen, Enheten för
inkomstskatt och socialavgifter

Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år

Fi 2021/02354

Srf konsulternas förbund (tidigare Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ovanstående förslag till föreskrifter.

Remissinstanser

Remissvar:

I promemorian förslås en särskild begränsningsregel som innebär att tidigare års underskott (inrullade underskott) inte får utnyttjas efter en ägarförändring om underskottet med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det huvudsakliga skälet till ägarförändringen. Srf konsulterna (Srf) avstyrker bestämt förslaget. Enligt Srf finns det omständigheter som talar för att förslaget tagits fram under alldeles fört kort tid och att konsekvenserna inte har analyserats i tillräcklig omfattning.

Srf har i grunden inget att invända mot regler som syftar till att motverka handel med underskott. Befintliga regler som begränsar möjligheten att utnyttja ett underskott efter en ägarförändring får dock betecknas som komplicerade och den föreslagna paragrafen kommer att göra regelverket betydligt mer svårtolkat. Behovet av den nya bestämmelsen måste också ifrågasättas. En ändring bör inte heller ske utan att regelverket om begränsning av underskott vid ägarförändringar ses över i sin helhet.

Det som Srf upplever som mest problematiskt är att osäkerheten vad som gäller i det enskilda fallet kommer att öka, eftersom den föreslagna bestämmelsen i 40 kap. 16 a § IL kan bli tillämplig på i princip alla försäljningar av underskottsföretag. Det är alltså inte bara det upplägg som prövats i Högsta förvaltningsdomstolen, och som förslaget är tänkt att förhindra, som kan bli föremål för en granskning, utan samtliga ägarförändringar där någon får det bestämmande inflytandet och där det finns ett underskott måste prövas mot den föreslagna paragrafen.

Risk för mer ett komplicerat regelverk och mindre förutsägbart

Srf har en frågeservice där medlemmarna kan ställa frågor inom bl.a.  mervärdesskatt och inkomstskatt.

Många av frågorna inom inkomstskatt avser just vad som gäller vid försäljning av ett underskottsföretag och om det kan bli aktuellt att avdragsrätten för ett inrullat underskott ska begränsas. Med stöd av bl.a. information i Skatteverkets rättsliga vägledning är det idag möjligt att med rimlig säkerhet besvara de flesta av dessa frågor.

Om den föreslagna paragrafen i 40 kap. 16 a § IL införs kommer det däremot att bli närmast omöjligt att med någon form av säkerhet besvara frågor från våra medlemmar eller andra i näringslivet. Det problem som uppkommer med den föreslagna paragrafen är att det först måste ske en subjektiv prövning om underskottet över huvud taget får utnyttjas. Först därefter blir det aktuellt att pröva om underskottet ska begränsas enligt de idag befintliga reglerna, där prövningen sker på objektiva grunder.

Av förslaget till lagtext framgår det att det inte ska gå att utnyttja ett inrullat underskott om det kan ”antas” att underskottet utgjort det huvudsakliga skälet till ägarförändringen. Genom att använda begreppet antas kommer beviskravet för att inte bevilja avdrag för inrullat underskott vara lågt, närmare bestämt det lägsta beviskravet som används i skattelagstiftningen. Det låga beviskravet kommer i sin tur, med största sannolikhet, innebära att den enskilde många gånger kommer att bli rättslös vid en process mot Skatteverket.

I promemorian framförs det i avsnitt 6.6 att förslaget inte bedöms påverka antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det framgår inte vad bedömningen grundar sig på. För Srf framstår det som uppenbart att antalet processer i stället kommer att öka.

Om den föreslagna paragrafen införs kommer, som tidigare nämnts, samtliga ägarförändringar av underskottsföretag att omfattas och bli föremål för en prövning. Ägarförändringar som tidigare endast omfattats av beloppsspärren kommer, om förslaget genomförs, först att behöva prövas utifrån subjektiva kriterier för att fastställa avsikten med ägarförändringen. Det svårt att tro att detta inte skulle medföra fler processer i förvaltningsdomstolen. Det kan dessutom förutsättas att Skatteverket på fiskala grunder kommer vara intresserat av att pröva räckvidden av lagstiftningen.

Införs den föreslagna paragrafen kommer näringslivet därför att under en lång tid, till dess fast praxis utvecklats i Högsta förvaltningsdomstolen, att behöva leva i osäkerhet vad som gäller. Risken är att även affärsmässigt motiverade överlåtelser kommer att underlåtas för att inte riskera att hamna i långa och dyra skatteprocesser.

Sammanfattningsvis kommer förslaget med största sannolikt att innebära minskad förutsägbarhet och en ökad komplexitet av regelverket med medföljande ökad administrativ börda för den enskilde företagaren. Mot denna bakgrund måste det givetvis kunna påvisas ett stort behov av regelförändring. Att det verkligen finns ett sådant behov är dock högst tveksamt, se nedan.

Behov av en översyn av hela regelverket

Som tidigare nämnts kan de befintliga reglerna många gånger upplevas som svårbegripliga för den enskilde företagaren och de borde därför kunna förenklas. I vissa fall måste reglerna dessutom anses ha fått allt för långtgående räckvidd. Se t.ex. Skatteverkets rättsfallskommentarer till SRN 2007-02-12.

En viktig fråga som först borde analyseras och besvaras, innan den nya begränsningsregeln införs, är varför det utöver den föreslagna paragrafen också ska finnas regler som begränsar möjligheten att utnyttja ett inrullat underskott till 200 procent av utgiften att förvärva underskottföretaget. I det fall underskottet faktiskt inte utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen är det svårt att hitta skäl till att över huvud taget begränsa underskottet. Enligt Srf blir därför regelverket direkt motsägelsefullt om den föreslagna paragrafen införs.

Hur stort är behovet av förändrade regler?

På sidan 7 framförs ett exempel hur reglerna om begränsning av underskott vid ägarförändringar kan kringgås. Vad som däremot inte framgår av exemplet, eller någon annanstans i promemorian, är att upplägget endast är ekonomiskt lönsamt om det saknas koncernbidragsrätt mellan de aktuella företagen eller om det överlåtande företaget för aktuellt år går med underskott och det saknas utsikter att det överlåtande företaget kommer att gå med överskott i framtiden.

Hade A AB i det aktuella exemplet visat överskott eller förväntats göra så i framtiden skulle det ha varit mer lönsamt att behålla U AB och lämna avdragsgilla koncernbidrag till sitt dotterbolag. I så fall hade A AB kunnat minska sina skattekostnader med 20 miljoner kronor, vilket rimligen är ett mer ekonomiskt lönsamt alternativ än att erhålla 10 miljoner kronor genom en överlåtelse av andelarna.

I avsnitt 6.2 under offentligfinansiella effekter framgår det att det är behäftat med stor osäkerhet vilken effekt den föreslagna lagändringen skulle medföra. Mot bakgrund av att det upplägg som paragrafen är tänkt att förhindra endast är ekonomiskt lönsamt i vissa specifika situationer får det anses högst sannolikt att den föreslagna lagändringen endast skulle få marginell betydelse för just detta upplägg. Detta måste givetvis ställas mot att en lagändring skulle innebära att samtliga ägarförändringar av underskottsföretag måste prövas mot den föreslagna paragrafen och den osäkerhet det skulle medföra. En osäkerhet som kommer att innebära ett markant ökat antal processer i förvaltningsdomstolen och att näringslivet skulle drabbas av en väsentligt ökad administrativa börda.

Sammanfattande bedömning

Srf konsulternas bedömning är att den föreslagna paragrafen i 40 kap. 16 a § IL kommer att öka komplexiteten i regelverket. Paragrafen kommer också att väsentligt minska förutsägbarheten och öka den administrativa kostnaden för näringslivet. Risken är vidare uppenbar att antalet processer i förvaltningsdomstolen kommer att öka, eftersom samtliga överlåtelser av underskottsföretag där någon får det bestämmande inflytandet över företaget ska prövas mot paragrafen. Dessa negativa konsekvenser måste ställas mot sannolikheten att den föreslagna lagändringen endast skulle få marginell betydelse för just det upplägg som prövats i Högsta förvaltningsdomstolen och som förslaget är syftat att förhindra.

Srf avstyrker därför promemorians förslag.

 

Tillbaka till övriga remisser
 
25
okt
25 okt

Moms – periodisk sammanställning – e-tjänst

Du som har sålt varor eller tjänster momsfritt till företag i andra EU-länder ska ha skickat in periodisk sammanställning för september 2021 eller tredje kvartalet 2021 till Skatteverket om du använder pappersblanketten.

Läs mer
Gå till kalendariet Lägg till i kalender