Svar: 2013-05-07
Remisslänk: Remissvar 2013-05-07
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 STOCKHOLM

Promemoria Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF

SRF är Sveriges ledande och största branschorganisation för redovisningskonsulter med cirka 6 000 medlemmar varav drygt 4 000 är Auktoriserade Redovisningskonsulter. Kon-sulterna har som uppgift att stödja och hjälpa företagare med redovisnings- och skatte-frågor, och att fungera som rådgivare i de dagliga frågor som finns i företagarens när-ingsverksamhet. SRF:s Auktoriserade Redovisningskonsulter bistår fler än 300 000 svens-ka och utländska företag och finns över hela Sverige.

SRF arbetar med att aktivt öka kvaliteten på rådgivningen inom näringslivet i allmänhet och i branschen i synnerhet. Detta sker bland annat genom att SRF finns representerade i Bokföringsnämnden och även deltar aktivt som remissinstans för olika myndighetsorgan inom för SRF angelägna och berörda områden.

Från och med 2006 har SRF även infört en ny kvalitetsnorm för branschen genom möjlig-heten att bli ”Auktoriserad Redovisningskonsult” som ett sätt att öka kompetensen och kvaliteten i branschen och hos våra medlemmar.

Mer information kan erhållas på hemsidan www.srfkonsult.se.

Remissvar:

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, tillstyrker promemorians förslag avseende frågor om
– inkomstskatteändring för att underlätta omställning på arbetsmarknaden,
– nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade förmånsbilar,
– frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler,
– höjd räntefördelningsränta.

SRF avstyrker promemorians förslag om ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12 reglerna.

När det gäller frågan om sänkt energiskatt för blyfri flygbensin varken tillstyrker eller avstyrker SRF den föreslagna sänkningen.

Motivering avseende den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12 reglerna

Kapitalandel

Att begränsa planeringsutrymmet för ett fåtal stora tjänsteföretag genom att sätta ett krav på en kapitalandel på minst fem procent av kapitalet i företaget för att få utnyttja lönerna i företaget som underlag för kapitalbeskattad utdelning skapar tröskeleffekter som kan få allvarliga konsekvenser för svenskt näringsliv. Man ska inte underskatta skatternas styrande effekt. Ägarna i ett tillväxtföretag torde vara mycket tveksamma till att ta in ytterligare ägare om det skulle innebära att de går miste om möjligheten att utnyttja lönerna som underlag för kapitalbeskattad utdelning. SRF kan därför inte tillstyrka detta förslag.

SRF anser att frågan om beskattning av utdelning på kvalificerade aktier i fåmansföretag bör utredas ytterligare med målsättning att hitta en acceptabel lösning som inte skapar tröskeleffekter.

Om ett krav på ett visst ägande ska införas anser SRF att ett sådant krav inte bör sättas högre än två procent av kapitalet i företaget. Ett krav på den nivån skulle påtagligt minska nackdelarna även om det inte är någon optimal lösning.

Genom att sänka promemorians krav på en kapitalandel till två procent av kapitalet i företaget skapas bland annat utrymme i familjeföretag att ta in upp till fyra delägare utan att dessa till-sammans får ett inflytande som minoritetsägare.

En kapitalandel på två i stället för fem procent ökar också möjligheten för en anställd att köpa in sig som delägare i det företag han arbetar i då priset blir lägre för en andel som ger rätt till utdelning enligt löneunderlagsregeln. En kapitalandel på två procent underlättar även för företag som ingår i branscher som omstruktureras genom att mindre företag går samman till lite större enheter.

Lägsta löneuttagskrav

Idag finns ett lägsta löneuttagskrav för att få använda lönerna i företaget som underlag för kapi-talbeskattad utdelning. Det uppgår till 6 IBB med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag. Ett tak är dock satt som innebär att en delägare inte behöver ta ut en högre lön än 10 IBB.

I promemorian föreslås att kravet på uttagen lägsta lön ska höjas från 6 till 9 IBB. Om en delägare tar ut en lön på 9 IBB kan han nyttja löneutrymme i företaget upp till 100 IBB. Förslaget innebär en höjning av lägstalönen för de minsta företagen men innebär samtidigt en regelförenkling för dessa. Med beaktande bland annat av att förenklingsregeln har höjts till 2,75 IBB och att det i promemorian föreslås att löneunderlag under 60 IBB får tillgodoräknas i större omfattning än idag har SRF inget att invända mot att kravet på uttagen lön höjs till 9 IBB.

I promemorian föreslås att kravet på uttagen lägsta lön ska vara 9 IBB med undantag för de första två åren, beskattningsåren 2014 och 2015, då kravet på uttagen lön ska uppgå till 9,5 IBB.

Det framgår inte av promemorian vad som motiverar att kravet sätts högre de två första åren. Om man i promemorian anser att man bör införa ett högre lönekrav de första två åren utan motivering kan det också anses vara helt omotiverat att införa ett sådant krav. SRF föreslår därför att kravet på uttag av lön bör vara detsamma, det vill säga 9 IBB, även de första två åren.

Krav på högre löneuttag

För ägare till företag med många anställda föreslås att löneuttagskravet ska öka med tio procent av delägarens del av löneunderlaget fördelat med lika belopp på andelarna i företaget till den del delägarens del av löneunderlaget överstiger 100 IBB. I promemorian anser man det kan vara rimligt att begränsa kravet på uttaget av lön till 90 IBB.

Det kan vara en rimlig avvägning att den delägare som ges möjlighet att utnyttja ett lö-neunderlag över 100 IBB bör ta ut en högre lön. Men ett sådant krav kommer att omfatta samtliga delägare som vill tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme anger man i promemorian. Man tror dock att stora lönebaserade utrymmen är så attraktiva att det skapar stora incitament att anställa trots kravet på ökat eget löneuttag.

SRF delar inte den uppfattningen. Ett löneutrymme på 100 IBB torde vara fullt tillräckligt för de flesta delägare. Att tvingas ta ut en högre lön för att över huvud taget få tillgodogöra sig ett löneutrymme torde i mycket få företag skapa incitament att öka de kontanta lönerna i företaget genom att anställa fler.

Ett företag anställer inte personal endast av den anledningen att ägarna kan få ökade möjligheter att ta ut kapitalbeskattad utdelning från företaget. Utan det är i första hand företagets behov av personal som styr. Promemorians förslag är ensidigt riktat mot de största tjänsteföretagen. Men man måste beakta konsekvenserna av förslaget även för övriga företag. En regel med sådan utformning som föreslås i promemorian kan medföra att ett företag, trots behov av nyanställning, avstår från att nyanställa då ytterligare en anställd kan innebära att en delägare tvingas ta ut högre lön för att över huvud taget få tillgodoräkna sig löneutrymmet.

För att undvika en sådan effekt bör delägare som uppfyller kravet på uttag av lön på minst 9 IBB alltid ha rätt att nyttja sin andel av företagets löner upp till 100 IBB som utrymme för kapitalbe-skattad utdelning. Om delägarens andel av företagets löner överstiger detta belopp kan delägaren tillgodogöra sig detta högre löneutrymme genom att ta ut en högre lön i enligt de regler som föreslås i promemorian. Men väljer han att inte ta ut en högre lön än 9 IBB anser SRF att han ändå ska ha rätt att nyttja ett löneunderlag på upp till 100 IBB.

Dotterföretag

Enligt promemorian bör möjligheten till dubbla koncerntillhörigheter tas bort vid beräkning av löneunderlaget. Då det av promemorian framgår att dubbla koncernbehörigheter förekommer endast i begränsad omfattning anser SRF att den föreslagna ändringen inte bör införas.

Tak för det lönebaserade utrymmet

I promemorian föreslås att det lönebaserade utrymmet begränsas till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna kontanta ersättningen från företaget. Man hänvisar till att en motsvarande regel fanns fram till och med 2006 men att den togs bort av förenklingsskäl.

När man nu föreslår att regeln ska återinföras görs inte något undantag för passiva delägare. När en passiv delägare omfattas av de s.k. 3:12 reglerna på grund av närståendes innehav är det alltså tänkt att den passiva delägaren inte längre ska kunna tillgodoräkna sig något lönebaserat utrymme. Då en sådan ordning kan medföra stora negativa konsekvenser framför allt för familjeföretag anser SRF att om regeln återinförs bör passiva delägare undantas från tillämpning av den föreslagna takregeln avseende det lönebaserade utrymmet.

Jonas Sjulgård

Jonas Sjulgård

Skattejurist
Tillbaka till övriga remisser