Leasingbilar och moms - fyra vanliga problemområden
Tillsammans kan vi göra det lättare att göra rätt. Srf konsulterna och Skatteverket samverkar för att minska vanliga fel i företagens uppgiftslämnande. Tidigare har vi uppmärksammat onödiga fel i aktiebolagens inkomstdeklarationer. Nu riktas fokus mot moms vid leasing av personbilar. Här går vi igenom fyra situationer där det är extra viktigt att vara uppmärksam vid leasing av personbilar enligt mervärdesskattelagen. För andra typer av fordon kan andra avdragsregler gälla.

Samverkan ger resultat
Srf konsulterna samverkar med Skatteverket för att minska fel vid uppgiftslämnande till myndigheten. Tidigare har vi informerat om vanliga fel i inkomstdeklaration 2 för aktiebolag. Inom det området kan man nu se färre fel. De onödiga felen leder i många fall till skattetillägg vilket är något som vi alla vill undvika.
Nu är det dags igen för ett område där Skatteverket ser att det förekommer fel. För att slippa onödiga fel ser Srf konsulterna skäl att kommentera och ge råd om dessa olika områden.
Fyra problemområden
Skatteverket har identifierat fyra problemområden vad gäller leasingbilar och moms. Områdena är byte av leasingbil, övervärde när en leasingbil återlämnas, köp av leasingbil och situationer då leasingen anses vara köp.
1. Ersättning i samband med byte av leasingbil
Den första situationen som Skatteverket ser kan leda till onödiga fel är hur ersättning i samband med byte av leasingbil ska hanteras. Vid byte av leasingbil kan bilhandlaren betala ett belopp till företaget. Detta benämns ofta övervärde eller inbytesvärde. Det är viktigt att ha klart för sig vad ersättningen avser.
Följande exempel kan beskriva problematiken
Ett företag leasar en personbil från ett finansbolag. Finansbolaget äger bilen. När företaget skaffar en ny leasingbil tar bilhandlaren hand om den gamla bilen. Bilhandlaren betalar samtidigt 40 000 kronor till företaget och beskriver beloppet som ett övervärde.
Företaget kan uppfatta betalningen som ersättning för en inbytesbil och därför inte redovisa någon utgående moms. Företaget äger dock inte bilen och kan därför inte sälja den. Bilen ägs fortfarande av finansbolaget.
Ersättningen kan i stället avse att företaget överlåter en rättighet enligt leasingavtalet, till exempel rätten att köpa bilen. Om det är en sådan rättighet som överlåts är det normalt fråga om en momspliktig tjänst. Företaget ska då ta ut 25 procent moms på ersättningen.
Rekommendation
För att momsen ska redovisas på ett korrekt sätt behöver företaget ha kunskap om
· vem som äger bilen,
· vad bilhandlaren får i utbyte mot den betalning som han gör till företaget,
· om ersättningen avser bilen, leasingavgiften eller en rättighet, och
· vem som ska fakturera och redovisa utgående moms.
Det är vad betalningen faktiskt avser, inte om den kallas övervärde eller inbytesvärde, som ligger till grund för momsbedömningen.
2. Övervärde när en leasingbil återlämnas
Den andra situationen som kan leda till onödiga fel är när företaget får tillbaka ett övervärde när leasingbilen lämnas tillbaka. När en leasingbil lämnas tillbaka kan ägaren, dvs. som regel finansbolaget, kreditera företaget om bilen är värd mer än det beräknade restvärdet. Företaget kan då missa att krediteringen påverkar det momsavdrag som tidigare har gjorts på leasingavgifterna. Om företaget har dragit av 50 procent av momsen ska motsvarande andel av momsen i kreditfakturan minska avdraget.
Följande exempel kan beskriva problematiken
Ett företag lämnar tillbaka sin leasingbil när avtalet upphör. Bilen är värd mer än det beräknade restvärdet och leasingbolaget krediterar därför företaget.
Företaget kan uppfatta beloppet som en separat ersättning, men om beloppet är en återbetalning av tidigare leasingavgifter behöver det tidigare momsavdraget minskas.
I den här situationen ska alltså övervärdet hanteras som en krediterad leasingavgift. Om beloppet är en kreditering av tidigare leasingavgifter ska företaget minska sitt avdrag för ingående moms. Minskningen ska motsvara den del av momsen i kreditfakturan som företaget tidigare har fått dra av. Justeringen påverkar den ingående moms som redovisas i fält 48 i momsdeklarationen.
Rekommendation
Företaget behöver kontrollera
· om beloppet är en kreditering av tidigare leasingavgifter,
· hur stort momsavdrag företaget tidigare har gjort, och
· om det tidigare momsavdraget behöver justeras.
Tänk på att det är skillnad mellan denna situation och den situation där företaget får ersättning för en överlåtelse av en rättighet.
3. Köp av leasingbil
Den tredje situationen är att företag felaktigt kan utgå ifrån att samma avdragsregler gäller vid köp av bilen som vid den tidigare hyran.
Följande exempel kan beskriva problematiken
Ett företag har leasat en personbil och gjort avdrag för en del av momsen på leasingavgifterna. När leasingavtalet upphör köper företaget bilen från leasingbolaget till restvärdet.
Utköpet är ingen fortsatt leasing utan helt enkelt ett köp av bilen. Att företaget har fått göra avdrag för en del av momsen på leasingavgifterna innebär inte att motsvarande avdragsrätt gäller vid köpet. Köpet behöver bedömas enligt reglerna för köp av personbil.
Rekommendation
Företaget behöver kontrollera
· att utköpet behandlas som en separat transaktion,
· om bilen omfattas av avdragsförbudet för personbilar,
· om företagets verksamhet omfattas av något undantag från avdragsförbudet, och
· om momsavdraget vid köpet har hanterats annorlunda än de tidigare gjorda avdragen på leasingavgifterna.
Tänk på att leasing och utköp är två olika transaktioner som ska bedömas var för sig.
4. Situationer då leasingen momsmässigt anses vara köp
Den fjärde och sista situationen är att företag kan utgå från avtalets rubrik och behandla alla avtal som benämns leasingavtal på samma sätt. Att ett avtal benämns finansiell leasing avgör inte momsbedömningen. Avtalsvillkoren kan innebära att avtalet momsmässigt ska behandlas som leverans av en vara, det vill säga som ett köp.
I följande fall anser Skatteverket att det handlar om köp.
1. Det framgår av avtalet att äganderätten till varan övergår till köparen vid utgången av avtalstiden genom att köparen är tvungen att antingen köpa varan eller anvisa annan köpare.
2. Det finns en köpoption och det är redan vid undertecknandet av avtalet klarlagt att utköpspriset vid hyrestidens slut är så pass lågt i förhållande till varans beräknade marknadsvärde vid samma tidpunkt att det framstår som uppenbart för köparen att det enda ekonomiskt rationella alternativet är att överta varan.
3. Säljaren kan kräva att köparen vid utgången av avtalstiden köper varan eller anvisar annan köpare (säljoption) och det framstår vid undertecknandet av avtalet som uppenbart att det enda ekonomiskt rationella alternativet för säljaren är att utnyttja denna möjlighet.
Du kan läsa mer om detta i Skatteverkets ställningstagande.
Följande exempel kan beskriva problematiken
Ett företag utgår från rubriken i avtalet och behandlar betalningarna som leasingavgifter trots att transaktionen momsmässigt ska behandlas som ett köp.
Det påverkar både momsredovisningen och tillämpningen av avdragsförbudet för personbilar. Skatteverket har erfarit att det många gånger finns en osäkerhet hos företagen om när finansiell leasing ska behandlas som leverans av en vara.
Rekommendation
Företaget behöver kontrollera
· vad avtalsvillkoren faktiskt innebär,
· om företaget är skyldigt att köpa bilen,
· om villkoren i praktiken förutsätter att bilen ska förvärvas,
· om avtalet momsmässigt är leasing eller köp av en vara, och
· hur bedömningen påverkar företagets avdragsrätt.
Avtalets rubrik avgör således inte momshanteringen. I stället är det avtalets faktiska innebörd som behöver bedömas.
Sammanfattning av de fyra situationerna
De fyra situationerna kan knytas ihop genom fyra frågor som företaget bör ställa när en leasingbil byts ut eller leasingavtalet avslutas:
1. Vem äger bilen?
2. Vad är det som säljs, krediteras eller överlåts?
3. Vad avser betalningen?
4. Har leasingen klassificerats som ett köp momsmässigt?
Svaren har betydelse för vem som ska redovisa utgående moms och om företaget har rätt att dra av ingående moms.
Skribent
Leif Hagström
Skattejurist