Penningtvätt: sex insikter för redovisnings- och lönebyråer

Två rapporter från Samordningsfunktionen mot penningtvätt

Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism har under hösten publicerat två rapporter. Den ena handlar om juridiska personer och konstruktioner, den andra om organisationer som samlar in eller fördelar medel för välgörande ändamål.

Rapporterna ger kunskap som kan användas i byråernas arbete med kundkännedom och riskbedömning.

Sex insikter om penningtvätt för redovisnings- och lönebyråer

1. Aktiebolag har högst risk

Aktiebolag bedöms ha högst risk bland de juridiska personerna på samhällsnivå, bland annat eftersom företagsformen är vanlig och kan utnyttjas i omfattande brottsupplägg. Det innebär däremot inte att varje aktiebolag utgör en hög risk. Byråns riskbedömning behöver alltid utgå från den enskilda kunden.

2. Ta reda på vem som verkligen kontrollerar företaget

Bulvaner, målvakter och komplicerade ägarstrukturer kan användas för att dölja vem som faktiskt styr en verksamhet. Uppgifterna om verklig huvudman är därför viktiga, men behöver också stämma överens med byråns övriga kunskap om kunden. Om det finns oklarheter kring vem som fattar beslut eller kontrollerar verksamheten ska förhållandena undersökas närmare.

3. Byråns tjänster kan utnyttjas av kriminella

Rapporten om juridiska personer lyfter fram att professionella tjänsteleverantörer kan bidra till att ge brottsliga upplägg en legitim fasad, så kallade möjliggörare, även utan att själva känna till det. Det kan exempelvis handla om bolagsbildning, överlåtelser eller löpande ekonomisk administration.

Det understryker vikten av att förstå syftet med kundens verksamhet och de tjänster som efterfrågas.

4. Brottsvinster kan döljas genom löner och utdelningar

Pengar från brottslig verksamhet kan föras in i företag genom exempelvis kapitaltillskott och kan därefter betalas ut som lön, utdelning eller återbetalning av skulder. På så sätt kan pengarna framstå som lagligt förvärvade.

Även löneutbetalningar behöver därför kunna förstås utifrån kundens verksamhet och ekonomiska förhållanden. Avvikande löneutbetalningar kan vara en anledning att ställa ytterligare frågor.

5. Välgörenhetsorganisationer kan utnyttjas för att finansiera terrorism

Organisationer som samlar in eller fördelar pengar för välgörande ändamål kan utnyttjas för att finasiera terrorism. Det kan exempelvis handla om att insamlade medel förs vidare till mottagare som använder pengarna för terroristverksamhet.

Privata bankkonton, överföringar till privatpersoner och betalningar utan tydlig koppling till organisationens ändamål är exempel på riskindikatorer som lyfts i rapporten.

Även om rapporten betonar att majoriteten av organisationer bedriver legitim verksamhet är det viktigt att byråer som arbetar med ideella föreningar, stiftelser och insamlingsorganisationer förstår hur pengarna samlas in, hanteras och fördelas.

6. Helhetsbilden avgör riskbedömningen

Rapporterna visar vikten av att väga samman olika omständigheter. Tydliga beslutsstrukturer, öppenhet om verksamheten och extern granskning kan vara faktorer som minskar riskerna. För insamlingsorganisationer kan även ett 90-konto vara en omständighet att väga in.

En enskild riskindikator innebär inte att brott förekommer, men kan motivera ytterligare frågor och fördjupad kundkännedom. Det är den samlade bilden av kunden och verksamheten som behöver ligga till grund för byråns bedömning.

Rapporterna innebär inga nya krav i sig, men ger kunskap som kan hjälpa byråerna att identifiera risker och ställa relevanta frågor. De kan också vara ett stöd när byrån ser över sina rutiner för kundkännedom och riskbedömning.

Läs se nationella riskbedömningarna

• Nationell riskbedömning 2026 – Juridiska personer och konstruktioner
• Nationell riskbedömning om organisationer som samlar in eller fördelar medel för välgörande ändamål

Aktuella kurser i penningtvätt