De senaste dagarna har ett flertal frågor kommit in till vår frågeservice som avser moms på bilförmån. Denna artikel behandlar den frågeställningen, men låt mig ta det från början.
Ett nettolöneavdrag för en personalförmån kan innebära att arbetsgivaren gör ett momspliktigt tillhandahållande till den anställde. Det har Högsta förvaltningsdomstolen nu slagit fast i HFD 2026 ref. 7. Avgörandet gällde kontorsmassage, men principerna är generella. Du finner domen här.
När principerna tillämpas på förmånsbilar uppstår en särskilt intressant fråga. Kan ett företag som låter sina anställda använda förmånsbilar mot nettolöneavdrag anses bedriva biluthyrning i momshänseende? Och vad får det i så fall för betydelse för avdragsrätten för ingående moms?
Målet gällde ett företag som ville erbjuda sina anställda kontorsmassage. De anställda skulle själva betala en del av kostnaden genom nettolöneavdrag.
Frågan var om detta endast var en personalförmån inom ramen för arbetsgivarens verksamhet eller om arbetsgivaren också gjorde ett momspliktigt tillhandahållande till de anställda.
Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till det senare.
Domstolen konstaterade att när bolaget tillhandahåller kontorsmassage till de anställda mot ett nettolöneavdrag är det fråga om ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning i momshänseende.
Det avgörande är alltså inte vad betalningen kallas eller att den sker genom löneadministrationen. Ett nettolöneavdrag kan utgöra den ersättning som den anställde betalar för en tjänst.
Detta är egentligen inte helt nytt. HFD hade redan i HFD 2024 ref. 33 bedömt att ett löneavdrag kunde utgöra ersättning för en beskattningsbar transaktion när anställda fick förmånscyklar. Bolaget i fråga bedrev i huvudsak cykelförsäljning och cykelservice. HFD 2026 ref. 7 innebär en viktig bekräftelse och utveckling av principen genom att tydliggöra att ett nettolöneavdrag kan utgöra ersättning även när arbetsgivaren tillhandahåller en personalförmån som ligger vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet. Även en verksamhet utanför företagets huvudverksamhet kan alltså vara ekonomisk verksamhet.
Nästa fråga är om arbetsgivaren verkligen agerar som beskattningsbar person när den tillhandahåller förmånen. Även här är HFD:s resonemang viktigt.
Att företaget huvudsakligen bedriver exempelvis konsultverksamhet innebär inte att alla andra aktiviteter som företaget utför automatiskt faller utanför den ekonomiska verksamheten. En arbetsgivare kan alltså, vid sidan av sin huvudsakliga verksamhet, bedriva ytterligare ekonomisk verksamhet.
I HFD 2026 ref. 7 ansågs bolaget bedriva ekonomisk verksamhet när det tillhandahöll massage till sina anställda mot nettolöneavdrag.
Det finns därför anledning att vara försiktig med att beskriva personalförmåner som något som enbart hör till arbetsgivarens interna verksamhet. Om arbetsgivaren tillhandahåller något till den anställde mot ersättning kan det i stället vara fråga om en separat momspliktig transaktion.
En annan viktig del av avgörandet gäller priset.
I det aktuella fallet betalade de anställda mindre än vad massagen kostade arbetsgivaren. Det hindrade inte att det var fråga om ett tillhandahållande mot ersättning.
HFD konstaterade att ersättningen låg långt under bolagets inköpspris. Domstolen framhöll samtidigt att det rörde sig om en förmån av mindre värde som riktade sig till hela personalen och att massagetjänsterna fick betraktas som ett normalt inslag i ett företags verksamhet. Det låga priset var inte heller ett uttryck för skatteundandragande eller skatteflykt.
HFD ansåg därför att ersättningen var marknadsmässigt betingad. Någon omvärdering av beskattningsunderlaget skulle inte ske utan beskattningsunderlaget skulle utgöras av den ersättning som de anställda betalade.
Att HFD nämner att det var fråga om en förmån av mindre värde är värt att notera. Det kan ligga nära till hands att tänka att HFD accepterar låg ersättning eftersom massageförmånen var av mindre värde, men en bil är ju inte en förmån av mindre värde.
HFD:s uttalande om förmånens mindre värde har betydelse vid bedömningen av om det finns skäl för omvärdering, dvs. om prisnedsättningen är affärsmässigt motiverad. Vid bedömningen av beskattningsunderlaget konstaterar HFD att det rör sig om en förmån av mindre värde, att tjänsterna riktar sig till hela personalen och att de är ett normalt inslag i företagets verksamhet. Sammantaget gör detta prisnedsättningen affärsmässig (p. 27 i domen).
Det går dock inte att utifrån domen dra någon bestämd gräns för när en förmån ska anses vara av mindre värde. Att förmånen i ett annat fall har ett betydligt högre värde innebär därför inte i sig att ersättningen ska omvärderas. Däremot är det en omständighet som kan få betydelse vid den samlade bedömningen av om prisnedsättningen är affärsmässigt motiverad.
Att ett företag subventionerar en personalförmån innebär alltså inte automatiskt att moms ska beräknas på företagets kostnad eller på förmånens marknadsvärde.
Vad betyder detta i praktiken?
För den som arbetar med löpande redovisning och rådgivning innebär avgörandet framför allt att nettolöneavdrag inte bör betraktas som en ren lönefråga.
När en anställd genom nettolöneavdrag betalar för något som arbetsgivaren tillhandahåller bör man ställa den momsrättsliga frågan: Vad är det egentligen arbetsgivaren tillhandahåller den anställde mot betalning?
Om det är fråga om en tjänst kan arbetsgivaren ha gjort ett momspliktigt tillhandahållande.
Det kan i sin tur påverka både utgående och ingående moms.
Skatteverket har också anpassat sin rättsliga vägledning till den utveckling som skett i praxis. Från och med den 16 juni 2026 tillämpas inte längre Skatteverkets tidigare ställningstagande om beskattningsbara transaktioner till anställda daterat den 1 april 2025. Läs om det här.
Skatteverket uppger nu att om en anställd betalar ersättning för användningen av företagets personbil är det ett tillhandahållande av en tjänst mot ersättning. Någon uttagsbeskattning ska då inte ske eftersom uttagsbeskattning förutsätter att tillhandahållandet sker utan ersättning. Detta svarar dock inte på frågan om beskattningsunderlaget.
Anta att ett konsultföretag erbjuder sina anställda förmånsbilar. Företaget hyr bilarna och låter de anställda använda dem privat. Den anställde betalar exempelvis 2 000 kronor per månad genom nettolöneavdrag.
Skatteverket har numera ett uttryckligt exempel på just denna situation. I exemplet hyr konsultföretaget in bilarna för 5 000 kronor per månad och den anställde betalar 2 000 kronor genom nettolöneavdrag. Skatteverket konstaterar att detta är ”en biluthyrning mot ersättning som ingår i den ekonomiska verksamheten”. Läs om det här.
För ett sådant upplägg får frågan om den utgående momsen därför anses vara klarlagd.
Men hur är det med arbetsgivarens ingående moms – är den avdragsgill?
Får arbetsgivaren dra av all ingående moms?
Här kommer reglerna om personbilar in.
Enligt 13 kap. 20 § mervärdesskattelagen, ML, får ingående moms vid förvärv av personbil normalt inte dras av. Ett uttryckligt undantag gäller dock om en beskattningsbar person förvärvar bilen för bland annat uthyrning.
Vid hyra av personbil är huvudregeln att avdrag får göras med 50 procent av den ingående momsen, under förutsättning att bilen används i en verksamhet som medför avdragsrätt. Även här finns dock ett uttryckligt undantag för en bil som hyrs för uthyrning.
Det innebär att frågan om arbetsgivaren faktiskt hyr ut bilen får stor betydelse.
Om ett företag hyr en bil och därefter tillhandahåller den till en anställd mot ersättning finns det en tydlig kedja: leasinggivare → arbetsgivare → anställd.
Arbetsgivaren hyr bilen för att därefter hyra ut den till den anställde mot ersättning.
Med HFD 2026 ref. 7 och Skatteverkets nya vägledning är det svårt att hävda att betalningen från den anställde bara är en intern lönehantering.
Men samma fråga uppkommer om företaget i stället köper bilen.
13 kap. 20 § ML säger att avdragsförbudet vid köp av personbil inte gäller om bilen förvärvas för bland annat uthyrning.
Lagtexten säger alltså inte ”biluthyrningsföretag”. Den säger ”uthyrning”.
Även 13 kap. 21 § ML, som reglerar avdrag vid hyra av personbil, använder ordet ”uthyrning”.
Det är därför inte själva skillnaden mellan en köpt och en hyrd bil som är den centrala frågan. Den centrala frågan är i stället vad som krävs för att arbetsgivarens tillhandahållande till den anställde ska anses vara uthyrning i den mening som avses i avdragsbestämmelserna.
Det är här det finns anledning att vara försiktig.
Det finns stöd i äldre förarbeten för att reglerna om avdragsrätt för personbilar har haft yrkesmässig biluthyrning i åtanke. Redan vid momsens införande uttalades att avdragsrätten inte bara omfattade yrkesmässig bilhandel utan även företag som bedrev yrkesmässig biluthyrning.
Det betyder att Skatteverkets synsätt inte saknar historiskt stöd.
Men lagtexten har inte utformats som ett krav på att den beskattningsbara personen ska vara ett biluthyrningsföretag. Den talar om att fordonet ska förvärvas för uthyrning.
I Skatteverkets rättsliga framgår bland annat att avdragsrätten vid inköp av personbil för uthyrning förutsätter att bilen används för uthyrning i ett biluthyrningsföretag. När det gäller bildelning uppger Skatteverket dessutom att det ska finnas en klar avsikt redan vid förvärvet att bilen ska hyras ut och att bilen ska vara tillgänglig för uthyrning på heltid.
Frågan blir därför vad som egentligen krävs för att ett företag ska anses bedriva uthyrning i den mening som avses i 13 kap. 20 och 21 §§ ML.
Anta att ett konsultföretag köper en personbil med avsikten att låta en namngiven anställd använda bilen som förmånsbil. Den anställde ska betala 2 000 kronor per månad genom nettolöneavdrag.
Efter HFD 2026 ref. 7 är det svårt att bortse från att arbetsgivaren kan tillhandahålla en tjänst mot ersättning.
Skatteverket går dessutom numera längre än så i sitt eget exempel och beskriver ett sådant upplägg som biluthyrning mot ersättning som ingår i den ekonomiska verksamheten.
Då uppstår frågan:
Om arbetsgivaren köper bilen för att därefter hyra ut den till den anställde mot ersättning – är bilen då förvärvad för uthyrning enligt 13 kap. 20 § ML?
Det är inte självklart att svaret kan vara nej enbart därför att arbetsgivaren är ett konsultföretag och inte ett traditionellt biluthyrningsföretag.
Samtidigt går det inte att säga att HFD 2026 ref. 7 har avgjort frågan om avdragsrätten för bilen. HFD:s avgörande gällde om ett tillhandahållande mot nettolöneavdrag utgör ekonomisk verksamhet. Domstolen prövade inte avdragsbegränsningen för personbilar.
Det är därför viktigt att hålla isär frågorna.
Vid rådgivning om förmånsbilar med nettolöneavdrag bör man enligt min mening skilja mellan tre olika frågor:
Efter HFD 2026 ref. 7 är svaret ofta ja när den anställde betalar genom ett verkligt nettolöneavdrag.
Om ersättningen är marknadsmässigt betingad är utgångspunkten den ersättning som den anställde faktiskt betalar. Att arbetsgivaren subventionerar förmånen innebär inte automatiskt att moms ska beräknas på arbetsgivarens kostnad.
Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att HFD:s bedömning i HFD 2026 ref. 7 bland annat byggde på att det var fråga om en förmån av mindre värde som riktade sig till hela personalen och utgjorde ett normalt inslag i verksamheten. Bedömningen av om ett pris är marknadsmässigt betingat måste därför göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Här kommer de särskilda reglerna om personbilar in. För hyrda bilar finns ett uttryckligt undantag från 50-procentsregeln när bilen hyrs för uthyrning. För köpta bilar finns motsvarande undantag från det generella avdragsförbudet.
Förmånsbilar med nettolöneavdrag är ett bra exempel på varför det inte räcker att utgå från hur en transaktion har hanterats löne- eller inkomstskattemässigt.
När ett företag erbjuder en anställd en bil mot nettolöneavdrag bör man dokumentera upplägget och bland annat klargöra:
• att den anställde faktiskt betalar genom ett nettolöneavdrag,
• vad den anställde får i utbyte mot betalningen,
• om arbetsgivaren hyr eller äger bilen,
• vad arbetsgivaren hade för avsikt när bilen anskaffades eller hyrdes in,
• hur bilen faktiskt används,
• om bilen tillhandahålls en eller flera anställda,
• hur ersättningen har bestämts och om den är affärsmässigt motiverad.
Det sista är särskilt viktigt både vid bedömningen av beskattningsunderlaget och när arbetsgivaren vill hävda att bilen har förvärvats för uthyrning.
Frågan är också viktig för lönekonsulter, eftersom nettolöneavdrag hanteras i löneprocessen. Lönekonsulten behöver vara uppmärksam på vilka förmåner som omfattas och säkerställa att informationen når den som ansvarar för företagets redovisning och moms.
Tydliga rutiner och ett nära samarbete mellan lön och redovisning blir därför särskilt viktigt.
HFD 2026 ref. 7 har alltså gjort en viktig sak tydligare: ett nettolöneavdrag kan vara ersättning för en momspliktig tjänst som arbetsgivaren tillhandahåller den anställde.
Skatteverket har dessutom anpassat sin vägledning och beskriver uttryckligen ett upplägg med förmånsbil och nettolöneavdrag som biluthyrning mot ersättning inom den ekonomiska verksamheten.
Men det innebär inte automatiskt att varje företag som köper en personbil som förmånsbil får fullt momsavdrag.
Den verkligt intressanta frågan är i stället vad som krävs för att ett sådant förvärv ska anses ha skett för uthyrning enligt 13 kap. 20 § ML. Samma uthyrningsbegrepp finns i 13 kap. 21 § ML när det gäller hyrda personbilar.
Där möts två synsätt: å ena sidan lagtextens uttryckliga ord ”uthyrning”, å andra sidan Skatteverkets uppfattning att undantaget i praktiken tar sikte på yrkesmässig biluthyrning och att bilen ska vara avsedd och tillgänglig för uthyrning på det sätt som krävs för att sådan verksamhet ska föreligga.
Det är en fråga där det finns anledning för redovisningskonsulten att vara försiktig – men också anledning att inte utan vidare acceptera att ”förmånsbil” automatiskt betyder att avdragsförbudet gäller. Vår förhoppning är att Skatteverket tydliggör vad de grundar sin uppfattning på innan kalenderårsskiftet (jfr 66 kap. 7 § skatteförfarandelagen).
Författare: Leif Hagström, Skattejurist, Srf konsulterna
Lär dig att hantera företagets vanligaste momsfrågor och får inblick i vanliga fällor och fel i den löpande momsredovisningen.
Vill du fördjupa dina kunskaper inom moms? Under den här påbyggnadskursen går vi igenom komplexa momsfrågor och utmaningar som kan uppstå i olika verksamheter och branscher.
Utbildningen ger dig en ökad förståelse av begreppet unionsintern distansförsäljning och dess praktiska tillämpning. Vi kommer att behandla viktiga ämnen som rör moms och försäljning när företag säljer varor till privatpersoner i andra EU-länder. Vi kommer klargöra när en transaktion räknas som distansförsäljning och när den inte gör det, inklusive relevanta undantag såsom nya transportmedel och varor i monteringsleveranser.
Håll dig uppdaterad och stärk din kompetens inom skatt och moms under en inspirerande utbildningsdag. Vi kombinerar aktuella nyheter med praktiska frågeställningar och fördjupar oss i 3:12-reglerna samt andra utvalda områden som ger direkt nytta i din yrkesroll.
Skattejurist