– En bra riskbedömning beskriver verksamheten på ett ärligt sätt och visar hur byrån arbetar för att hantera de risker som finns, säger Jesper Jacobsson på Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen vill ge en tydlig bild över bristerna
I rapporten Erfarenheter från länsstyrelsernas penningtvättstillsyn har länsstyrelserna sammanställt återkommande erfarenheter från sin tillsyn. Rapporten omfattar flera branscher, men är särskilt relevant för redovisnings- och bokföringsverksamheter, som utgör länsstyrelsernas största tillsynssektor.
Syftet är att ge verksamhetsutövare en tydligare bild av var bristerna brukar finnas och vägledning i hur de kan åtgärdas.
Mallen får inte ersätta analysen
Enligt Jesper Jacobsson är en av de vanligaste bristerna att den allmänna riskbedömningen inte är tillräckligt anpassad till den egna verksamheten. Mallar och checklistor kan vara användbara för att skapa struktur. Problemet uppstår när de blir en genväg och byrån inte gör den analys som krävs.
– En mall kan ge stöd för hur man ska angripa arbetet. Men om man fastnar för mycket i mallen blir den allmänna riskbedömningen inte verksamhetsanpassad, säger Jesper Jacobsson.
Börja i den egna verksamheten
Byrån behöver beskriva vilka tjänster den erbjuder, vilka kunder den har och vilka hot som är relevanta för just den verksamheten.
Därefter behöver den bedöma sina egna sårbarheter. Det kan exempelvis handla om att byrån har många kunder på distans som medarbetarna aldrig träffar fysiskt.
Hög risk är inte ett misslyckande
En verksamhetsanpassad bedömning handlar inte om att försöka få alla tjänster och kunder att framstå som lågrisk. Det viktiga är att riskerna identifieras, motiveras och hanteras.
– De bästa allmänna riskbedömningarna försöker inte dölja att verksamheten erbjuder tjänster med hög risk. Det är inget problem i sig, om man också visar att det finns rutiner och riktlinjer som hanterar risken, säger Jesper Jacobsson.
Byrån behöver tydliggöra sambandet mellan tjänsten, risken och verksamhetens sårbarheter. Av bedömningen ska det sedan framgå hur byrån har kommit fram till en viss risknivå och vilka åtgärder som har vidtagits. Det kan exempelvis handla om förstärkta åtgärder för kundkännedom eller särskilda interna rutiner.
– Man behöver beskriva sin verksamhet på ett ärligt sätt och visa att man förstår riskerna och aktivt arbetar för att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Håll bedömningen levande
Jesper Jacobsson rekommenderar att den allmänna riskbedömningen hålls aktuell och ses över regelbundet, minst en gång om året och när verksamheten eller riskbilden förändras.
Det är därför viktigt att byrån håller sig löpande informerad om nya råd och underlag från tillsynsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter som Finanspolisen, Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten.
– Materialet behöver inte läsas från ”pärm till pärm”. Det räcker att man tar till sig det som är relevant för den egna verksamheten.
När nya risker uppmärksammas kan mindre justeringar göras efter hand. Har byrån lagt en stabil grund från början behöver den årliga uppdateringen inte bli särskilt omfattande. Däremot går det inte att hoppa över det inledande analysarbetet.
– Man ska inte underskatta arbetsinsatsen som krävs för att ta fram en bra riskbedömning från början. Alldeles för många vill göra det snabbt, använder en mall och lägger kanske bara en timme på arbetet. Då blir det inte så bra.
Checklista för en bra riskbedömning
Använd Länsstyrelsens rapport som stöd och kontrollera att byråns allmänna riskbedömning:
- utgår från den egna verksamheten och inte enbart från en mall
- beskriver vilka tjänster byrån erbjuder och vilka kunder den har
- identifierar de hot och sårbarheter som är relevanta för verksamheten
- visar hur risknivåerna har bedömts och motiverats
- beskriver vilka rutiner och åtgärder som används för att hantera riskerna
- uppdateras när verksamheten eller riskbilden förändras
|
Här hittar du mer stöd
Se våra utbildningar om penningtvätt