Strejk är också en lönefråga

Strejk väcker praktiska frågor

De senaste åren har flera uppmärksammade arbetsmarknadskonflikter satt strejk i fokus. IF Metalls konflikt med Tesla pågick i närmare tre år innan stridsåtgärderna avslutades i augusti 2026. Nu är strejk åter på agendan.  

Unionen och Sveriges Ingenjörer har varslat om strejk på spelbolaget King, företaget bakom Candy Crush. Om parterna inte når en överenskommelse är strejken planerad att träda i kraft den 25 september. Uppgifterna gäller vid artikelns publicering och kan komma att ändras. 

För den som arbetar med lön väcker en konflikt flera praktiska frågor. Vad händer med lönen? Vad gäller om en medarbetare redan är sjuk när strejken börjar? Och hur hanteras semester som sammanfaller med konflikten? 

När strejken börjar stannar lönen 

Grundprincipen är att arbetsgivaren inte betalar lön för den tid den anställde strejkar. Medlemmen kan i stället få konfliktersättning från sitt fackförbund enligt reglerna för den aktuella konflikten. Ersättningen hanteras inte i arbetsgivarens lönekörning och är skattefri enligt 11 kap. 29 § inkomstskattelagen.  

För lönefunktionen är ansvarsfördelningen därmed tydlig. Arbetsgivaren hanterar löneavdraget för den tid medarbetaren strejkar, medan eventuell konfliktersättning hanteras mellan medlemmen och den fackliga organisationen. 

Ett strejkvarsel är däremot inte i sig ett underlag för löneavdrag. Varslet visar vad som kan komma att omfattas av konflikten, men lönehanteringen behöver utgå från den stridsåtgärd som faktiskt genomförs och hur den påverkar arbetet. 

Sjuk före eller under strejken gör skillnad 

Vid sjukdom blir det avgörande om sjuklöneperioden har börjat före konflikten eller om medarbetaren blir sjuk först under pågående strejk eller lockout. 

• Om strejk eller lockout utbryter under en medarbetares sjuklöneperiod fortsätter sjuklöneperioden under konflikten. 

• Om en medarbetare däremot blir sjuk under pågående strejk eller lockout inleds inte någon sjuklöneperiod. Om medarbetaren fortfarande är sjuk när konflikten upphör börjar sjuklöneperioden i stället den första dagen som hen skulle ha arbetat. 

Lockout är en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan som innebär att berörda arbetstagare stängs ute från arbetet. Under lockouten arbetar de inte och får inte lön. 

Semester och strejk kan överlappa 

Semester kan sammanfalla med en konflikt. Lönefunktionen behöver då hålla isär semester och den tid då medarbetaren faktiskt omfattas av strejken. Redan beviljad semester ska därför inte automatiskt registreras som strejkfrånvaro enbart för att arbetsplatsen omfattas av varslet. Registreringen behöver utgå från den faktiska situationen, exempelvis om medarbetaren har semester eller faktiskt deltar i strejken. 

Alla stridsåtgärder påverkar inte lönen lika

Ett konfliktvarsel innebär inte alltid att allt arbete upphör. Stridsåtgärder kan utformas på olika sätt och får därför olika konsekvenser för lönehanteringen. 

Vid en övertidsblockad arbetar medarbetaren sin ordinarie arbetstid men utför inte övertidsarbete. Den ordinarie lönen betalas då som vanligt. En arbetsnedläggelse kan också vara partiell och endast omfatta vissa arbetsuppgifter. Ett varsel kan dessutom innehålla andra stridsåtgärder, exempelvis blockad mot nyanställning eller inhyrning. Det går därför inte att utgå från att en strejk innebär att arbetsgivaren fritt kan ersätta de strejkande med inhyrd personal. 

För lönefunktionen är det därför viktigt att förstå vilken stridsåtgärd som faktiskt gäller och vilka konsekvenser den får för lönehanteringen. 

Lönekompetensen behöver komma in tidigt 

Ett strejkvarsel innebär inte att det säkert blir strejk. Men det ger verksamheten tid att förbereda sig, och där bör lönekompetensen finnas med.  

Strejk är en fråga mellan arbetsmarknadens parter, men konsekvenserna hamnar snabbt i lönekörningen. När lönefunktionen involveras tidigt blir det lättare att skapa rätt förutsättningar för nästa lönekörning i stället för att reda ut konsekvenserna i efterhand. 

^{- När besluten får konsekvenser för lönen behöver också lönekompetensen finnas med, säger Caroline Giannias Kaib som är Löneexpert på Srf konsutlerna.}