Friskvårdsbidrag

Utgångspunkten för personalvårdsförmåner 

Utgångspunkten är att allt som en anställd får från sin arbetsgivare är skattepliktig ersättning för utfört arbete. Det gäller oavsett om det ges i pengar eller som förmån. För att en ersättning eller förmån ska vara skattefri krävs att det är särskilt reglerat i inkomstskattelagen. Ett av dessa undantag för skattefria förmåner är personalvårdsförmåner.  

För att en personalvårdsförmån ska vara skattefri för de anställda krävs det att förmånen  

• är av mindre värde  

• inte är en direkt ersättning för utfört arbete  

• inte kan bytas mot kontanter 

• tillhandahålls normalt på arbetsplatsen  

• riktar sig till hela personalen. 

Exempelvis är kaffe och frukt på arbetsplatsen en skattefri personalvårdsförmån.  

Friskvårdsbidrag  

Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Det kan vara skattefritt för den anställde om följande tre förutsättningar är uppfyllda.    

• Samma belopp och villkor erbjuds till hela personalen (oavsett anställningsvillkor).  

• Bidraget är av mindre värde (maximalt 5 000 kronor per person och år).  

• Bidraget användas för motion- och friskvårdsaktiviteter av enklare slag.  

Förmånen ska inte heller kunna bytas mot kontanter.   

Till skillnad från övriga personalvårdsförmåner kan enklare slag av motion eller annan friskvård utföras på annan plats än i arbetsgivarens lokaler förutsatt att övriga regler för skattefrihet är uppfyllda. 

Erbjudas hela personalen 

För att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt för de anställa måste det erbjudas till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Det betyder att även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande av personalvårdsförmåner.  

Skatteverket anser att en arbetsgivare med bibehållen skattefrihet kan välja att erbjuda alla anställda ett lika stort friskvårdsbidrag eller att proportionera friskvårdsbidrag utifrån de anställdas anställningstid eller sysselsättningsgrad. Anställda som till exempel arbetar deltid på 50 procent kan alltså erbjudas 50 procent av det fulla värdet av bidraget. Detta gäller under förutsättning att samma villkor gäller för samtliga anställda.   

Sådan proportionering eller annan fördelning av bidrag kan dock inte göras utifrån kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet får medföra reducerat friskvårdsbidrag.  

En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden.  

Den som är delägare till ett aktiebolag och är anställd av företaget kan få friskvårdsbidrag precis som vilken anställd som helst under förutsättning att villkoren är uppfyllda.    

Mindre värde = 5 000 kronor 

När det gäller friskvårdsbidrag anses ett mindre värde vara ett bidrag på högst 5 000 kronor per anställd och år.  

Friskvårdsbidrag som används för motion 

Efter ett antal domar från Högsta förvaltningsdomstolen är det klarlagt att friskvårdsbidraget är begränsat till sin natur och någon bedömning av den enskilda aktiviteten behöver inte göras. Det avgörande är i stället om aktiviteten innehåller inslag av motion.  

Om en aktivitet innehåller moment av motion och träning kan utgiften för ett tillfälle överstiga 1 000 kronor och fortfarande anses utgöra mindre värde. Det innebär att t.ex. kostnader för kurser som innebär motion anses utgöra mindre värde även om en endagskurs överstiger 1 000 kronor. Även startavgifter i motionstävlingar som bekostas via friskvårdsbidrag och som överstiger 1 000 kronor för en tävling är skattefria. 

Friskvårdsbidrag för annan friskvård än motion 

Ett friskvårdsbidrag kan användas för enklare slag av annan friskvård än motion. Det kan handla om behandlingar som kan vara avstressande eller förebygga stelhet och ömhet. Det kan t.ex. vara massage, akupressur, akupunktur, osteopati, zonterapi och ljusterapi.  

För friskvårdsaktiviteter som inte innehåller moment av motion tillämpas en gräns på 1 000 kronor per tillfälle. Kostar t.ex. en behandling mer än 1 000 kronor för ett enstaka tillfälle anser Skatteverket att det normalt inte anses uppfylla kravet för mindre värde.  

Arbetsgivaren bestämmer 

Det är arbetsgivaren som bestämmer om de anställda ska få ett friskvårdsbidrag och hur stort beloppet ska vara. Det är ingen rättighet att få ett friskvårdsbidrag som anställd. Det är också arbetsgivaren som inom lagens ramar bestämmer hur friskvårdsbidraget får användas. Arbetsgivaren kan alltså begränsa vilka aktiviteter som friskvårdsbidraget får användas till. Lagen ger ramarna för vilka aktiviteter som kan omfattas av skattefri friskvård, men det innebär inte att arbetsgivaren måste godkänna alla aktiviteter som Skatteverket accepterar. 

Utbetalning av den anställdes utlägg 

Den anställda kan själv betala aktiviteten och lämna in kvittot till arbetsgivaren för att få ersättning för sitt utlägg. Arbetsgivaren kan betala ersättningen till den anställda vid flera tillfällen under året. Den anställde kan bara begära utbetalning av ett och samma kvitto på motion eller friskvård en gång och detta under det beskattningsår som det är betalat. Det är betalningstidpunkten som är avgörande även i de fall själva aktiviteten kan utföras vid ett senare tillfälle, såsom gäller t.ex. för ett årskort på ett gym. 

Undantag från att ett kvitto bara kan åberopas det beskattningsår som det är betalat, kan göras vid årsskiften med hänsyn tas till arbetsgivarens lönerutiner som ofta stängs i början av december. Skatteverket har följande exempel då det kan godtas att en anställds betalningar i november och december år 1 ersätts av arbetsgivaren med friskvårdbidraget år 2. Bidraget ska då tas med i underlaget för år 2 i fråga om 5 000 kr-gränsen respektive arbetsgivarens eget maxbelopp. Den anställda kan nyttja kvittona under hela året och redovisa utläggen valfri månad under året.