Incitamentsprogram genom personaloptioner

Publicerat 5 april, 2019
För den som funderar på att ge ut personaloptioner finns det många och ofta komplicerade frågor att ta ställning till. I denna artikel behandlar jag översiktligt vad som gäller vid redovisningen och beskattningen för incitamentsprogram genom personaloptioner.

Artikel från Bulletinen nummer 1 2019

Inkomstbeskattning

Den anställdes beskattning
En personaloption ger den anställde (innehavaren av optionen) en möjlighet att i framtiden förvärva aktier till ett förutbestämt pris i det företag som den anställde arbetar i. Det kan också vara ett företag som ingår i samma koncern som detta företag. Personaloption är ett skatterättsligt begrepp och anses inte utgöra ett värdepapper. Beskattningen skiljer sig också beroende på om det är en personaloption eller ett värdepapper.

Oavsett om det är ett värdepapper eller personaloption som förvärvas på förmånliga villkor i tjänsten ska förmånen som huvudregel beskattas i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 11 § IL. Förmånen uppgår till skillnaden mellan vad den anställda har betalat för värdepappret eller personaloptionen och dess marknadsvärde. Sedan 2018 finns det bestämmelser i 11 a kap. IL om att förmån av personaloption i vissa fall inte ska tas upp som intäkt.

Enligt 10 kap. 11 § IL första stycket (den s.k. värdepappersregeln) ska förmånen av att förvärva värdepapper i tjänsten tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. För en personaloption sker enligt andra stycket nämnda bestämmelse beskattning först då rätten utnyttjas eller överlåts. Skillnaden mellan ett värdepapper och en personaloption är alltså vid vilken tidpunkt den anställde ska beskattas.

Inkomstskattelagen saknar definition av personaloption och värdepapper.  En bedömning vad som är en personaloption måste därför ske utifrån förarbeten och gällande praxis. En personaloption är en avtalad rättighet som ger den anställde en möjlighet att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt förmånliga villkor. Personaloptioner är förenade med vissa villkor, s.k. förfoganderättsinskränkningar. Det kan t.ex. vara att de kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid (intjänandetid), att de förfaller om anställningen upphör eller att de inte får pantsättas eller överlåtas.

Enligt ett ställningstagande från Skatteverket 2018 ska den civilrättsliga definitionen på värdepapper tjäna som vägledning vid en bedömning av vad som är värdepapper respektive personaloption. Vid en bedömning utifrån civilrättsliga regler ska ett förmånligt förvärv av en teckningsoption behandlas enligt värdepappersregeln. Får den anställde förvärva en teckningsoption till förmånligt pris ska därför beskattning ske redan vid förvärvet av optionen och inte när den utnyttjas för att förvärva aktier.

Om avtalet innebär att arbetsgivaren kan välja att betala ut ersättningen i kontanter i stället för aktier är det inte en personaloption. Däremot kan det vara en personaloption om den anställde själv kan välja kontant ersättning eller att förvärva värdepapper.

Som tidigare nämnts är det från och med 2018 möjligt att ge ut personaloptioner som inte ska beskattas som förmån i inkomstslaget tjänst. Bestämmelserna har införts för att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner. Beskattning sker i stället i inkomstslaget kapital när de förvärvade aktierna avyttras. Beskattning sker då med ett belopp motsvarande skillnaden mellan vad värdepapprena har förvärvats för och dess försäljningspris. För att förmånen inte ska beskattas i inkomstslaget tjänst ska ett antal villkor vara uppfyllda.

Dessa villkor riktar sig både mot företaget och den anställde. Bland annat ska personaloptionen utnyttjas tidigast efter tre år och senast inom tio år. Företaget ska vara av begränsad storlek och andelarna får inte vara upptagna på handel på en reglerad marknad. Företagets verksamhet får inte vara äldre än tio år och värdet på personaloptionerna får inte överstiga vissa värden. När det gäller den anställdes villkor gäller bland annat att optionsinnehavaren ska vara anställd och dessutom arbeta i en viss omfattning. Optionsinnehavaren får t.ex. inte heller kontrollera mer än fem procent av kapital- eller röstandelarna i företaget.

Arbetsgivarens inkomstbeskattning
Vid beskattningen gäller att transaktionerna ska beskattas efter dess verkliga innebörd. Det innebär att det inte har någon betydelse hur penningströmmarna går eller i vilken ordning transaktionerna genomförs. Beskattningen bör därför inte skilja sig beroende på om arbetsgivaren emitterar aktier till ett marknadsvärde och betalar ut en kontant lön som den anställde använder för att förvärva aktierna eller om arbetsgivaren ställer ut personaloptioner. För arbetsgivaren uppkommer i båda fallen en personalkostnad.

Hade aktierna emitterats till marknadsvärdet hade företagets egna kapital ökat med marknadsvärdet av aktierna. Om aktierna i stället emitteras till ett förmånligt pris kommer det egna kapitalet att öka med ett lägre belopp motsvarande skillnaden på emissionspriset och marknadsvärdet. Detta lägre belopp ses som en personalkostnad på samma sätt som om kontant lön betalats ut och använts för förvärv av aktierna.

Enligt praxis är, utifrån ovanstående resonemang, det belopp som ska beskattas av de anställda avdragsgillt för arbetsgivaren (RÅ 2004 ref. 83). Utgiften ska periodiseras och dras av vid den tidpunkt som följer av god redovisningssed.

Avdragsrätten är inte avhängig av redovisningen, utan avdrag kan göras genom en skattemässig justering i deklarationen. Det framgår av RÅ 2007 ref. 70 där Högsta förvaltningsdomstolen fastställt att det totala avdraget kan beräknas först när optionerna har utnyttjats och att det vid denna tidpunkt ska göras en avstämning av vad som tidigare redovisats som kostnad i räkenskaperna. Överensstämmer inte det faktiska avdraget med vad som redovisats i räkenskaperna ska det skattemässiga resultatet justeras som en intäkts- eller kostnadspost i inkomstdeklarationen.

För personaloptioner som inte ska beskattas i inkomstslaget tjänst får arbetsgivaren däremot inte göra något avdrag. Enligt lagstiftaren följer det av allmänna principer. För tydlighetens skull infördes emellertid en uttrycklig bestämmelse i 16 kap. 37 § IL som anger att förmån av personaloption som inte ska beskattas hos den anställde inte heller får dras av.

Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag
Den anställdes förmån är underlag för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Vidare ska skatteavdrag göras för preliminär skatt. Beskattningstidpunkten för sociala avgifterna följer den beskattningstidpunkt som gäller för inkomstskatt. Skatteavdrag ska göras först när utgivaren av förmånen har fått kännedom om att rättigheten har utnyttjats eller överlåtits (11 kap. 8 § första stycket SFL).

Redovisning

Utifrån samma synsätt som det uppkommer en avdragsgill kostnad vid beskattningen redovisar arbetsgivaren en utgift motsvarande värdet på personaloptionen.  Värdet ska beräknas vid tilldelningstidpunkten och ska periodiseras under intjänandetiden. Värdet justeras vid varje balansdag och vid intjänandeperiodens slut.

Normeringen
K2 saknar regler för redovisning av personaloptioner. Är en fråga inte reglerad i K2 ska företaget i första hand söka vägledning i regler i det allmänna rådet som behandlar liknande frågor och i andra hand i årsredovisningslagens grundläggande redovisningsprinciper och det allmänna rådets grundläggande principer. Det ligger därmed nära till hands att redovisning av personaloptioner i ett K2-företag ska ske utifrån grundläggande redovisningsprinciper.

I K3 behandlas aktierelaterade ersättningar i kapitel 26. Reglerna skiljer mellan om ersättningen regleras med kontanter eller eget kapitalinstrument (aktier). Om utgiften ska regleras med aktier ska den redovisas som en ökning av eget kapital (balanserad vinst). Den initiala värderingen av aktierna ska inte omvärderas. Däremot ska antalet aktier som förväntas tjänas in justeras vid varje balansdag och vid intjänandeperiodens slut. Det kan t.ex. bli aktuellt om en anställd slutar eller avlider.

När K3 togs fram fanns det inte några bestämmelser i inkomstskattelagen att förmån av personaloption i vissa fall inte ska beskattas av den anställde i inkomstslaget tjänst. I arbetet med normeringen kan det därför inte har förts några diskussioner om den anställdes beskattning ska ha någon betydelse vid redovisningen. Frågan är därför vad som gäller för personaloptioner som inte ska beskattas som lön.

Från experthåll har det framförts att redovisningen inte bör påverkas av hur ersättningen ska beskattas. Eftersom optionerna oavsett beskattning grundar sig i ett anställningsförhållande är det enligt min mening en fullt rimlig tolkning. Det innebär i så fall att redovisningen inte skiljer sig beroende på vad det är för personaloptioner, bortsett från redovisning av sociala avgifter. I det fall personalkostnaden inte får dras av vid beskattningen bokförs kostnaden lämpligen på ett konto för ej avdragsgilla personalkostnader. Baskontoplanen saknar standardkonto för sådana kostnader, varför företaget själv får skapa ett sådant konto.

Ska ersättningen inte regleras med aktier utan med kontanter redovisas utgiften som skuld. Skulden ska omvärderas varje balansdag och på likviddagen. Här föreligger det alltså en skillnad mot om ersättningen regleras med aktier.

Utgifterna för sociala avgifter ska periodiseras. Skulden ska omvärderas varje balansdag. Någon skuld ska dock inte redovisas om personaloptionerna inte ska beskattas i inkomstslaget tjänst hos den anställde.

Exempel
Ett företag har ställt ut personaloptioner som får utnyttjas efter fem år.

Antalet aktier som förväntas tjänas in beräknas till 10 000. Det verkliga värdet för aktierna beräknas till 1 500 kr per styck. Det totala värdet av incitamentsprogrammet beräknas därmed till 15 000 000 kr. Värdet periodiseras över år 1 till 5 med 3 000 000 kr per år. Under dessa år redovisas som utgångspunkt 3 000 000 kr som personalkostnad i kontogrupp 70-72 och som balanserat resultat på konto 209x. Om den anställde ska beskattas för förmånen i inkomstslaget tjänst ska det på balansdagen redovisas en skuld för arbetsgivaravgifter beräknat på det belopp som kostnadsförts som personalkostnad för aktuellt år och tidigare år.

År 4 avslutar ett antal anställda sina anställningar och antalet aktier som förväntas tjänas in minskar från 10 000 till 8 000. Utifrån detta antal beräknas den totala utgiften till 12 000 000 kr och den årliga personalkostnaden till 2 400 000 kr (8 000 x 1 500 kr/5 år). För att erhålla en ackumulerad personalkostnad år 4 på 9 600 000 kr redovisas endast 600 000 kr som personalkostnad.

Om det efter fem år visar sig att det som redovisats som personalkostnad inte överensstämmer med vad de anställda har beskattats för (vilket är högst troligt då marknadsvärdet beräknades år 1) ska skillnaden redovisas i inkomstdeklarationen som en skattemässig justering. Någon rättelse görs dock inte i bokföringen.

Informationskällor

  • Prop. 2017/18:1 Budgetpropositionen för 2018 s. 272-302 om lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall
  • Prop. 1997/98:133 s. 24 definition av personaloption.
  • Skatteverkets ställningstagande 2018-08-22 Förvärv av teckningsoptioner i samband med de särskilda bestämmelserna om personaloptioner.
  • Skatteverkets ställningstagande 2007-04-23 Avdrag för mervärdesskatt på ett aktiebolags kostnader för aktiekapitalet m.m.
  • BFNAR 2012:1 kapitel 26 Aktierelaterade ersättningar.
 
23
apr
23 apr

Moms – periodisk sammanställning – blankett

Du som har sålt varor eller tjänster momsfritt till företag i andra EU-länder ska ha skickat in periodisk sammanställning för mars eller första kvartalet 2019 till Skatteverket om du använder pappersblanketten.

Läs mer
Gå till kalendariet Lägg till i kalender