Svar: 2019-04-24
Remisslänk: Remiss 2019-01-25
Finansdepartementet
fi.remissvar@regeringskansliet.se

Betänkandet Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet

(SOU 2018:91)

Srf konsulternas förbund har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Betänkandet Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet.

Fi2019/00102/S3

Remissinstanser

Sammanfattning

  • Srf konsulternas förbund avstyrker utredningens förslag om att införa en rapporteringsplikt avseende inhemska arrangemang.
  • Srf konsulternas förbund anser att Rådets direktiv 2018/822 (DAC 6) bör implementeras så att direktivets minimikrav uppfylls. I samband därmed måste grundläggande krav på tydlighet och förutsebarhet vara uppfyllda.
  • Srf konsulternas förbund avstyrker förslagets utformning av sanktionsavgifter.
  • Srf konsulternas förbund ansluter sig därutöver till det som experterna Katarina Bartels,
    Richard Hellenius, Magnus Larsson och Börje Leidhammar anför i det särskilda yttrande som bilagts utredningens förslag. Experternas kommentarer upprepas därför inte i detta remissvar.

Motivering

Skatteplanering är en naturlig del av verksamheten i ett företag. För att jämna ut konjunktursvängningar och skapa förutsättningar för investering och långsiktig utveckling måste ett företag kontinuerligt överväga skattekonsekvenserna tillsammans med andra konsekvenser av olika affärsbeslut.

Syftet med utredningens förslag är att Skatteverket på ett tidigt stadium ska få kännedom om det som utredningen benämner aggressiv skatteplanering så att skattelagstiftningen kan ändras eller kompletteras.

Enligt utredningen har det från Skatteverkets sida framförts att myndigheten i dag lägger betydande resurser på att identifiera nya former av aggressiv skatteplanering. En rapporteringsskyldighet avseende skatteupplägg skulle eventuellt innebära att en del av dessa resurser i stället kan läggas på annan verksamhet, till exempel kontrollverksamheten.

Enligt Srf konsulternas förbunds uppfattning är inhemska arrangemang som kan rymmas inom begreppet aggressiv skatteplanering något som mycket sällan förekommer.

Att så är fallet bekräftas bland annat av den lista på skatteupplägg som Skatteverket publicerat på sin sajt Rättslig vägledning. Det första upplägget publicerades 2006, därefter har ytterligare fem tillkommit. Men inget under de senaste tre åren. Några av de publicerade uppläggen har resulterat i lagändringar, några har förklarats utgöra skatteflykt enligt skatteflyktslagen och något har godtagits efter domstolsprövning.

Den omfattande rapporteringsplikt som utredningen föreslår med inriktning på inhemska arrangemang, som kommer att medföra stora kostnader för både företag och rådgivare, måste därför anses vara oproportionerlig.

Gränsöverskridande transaktioner

Med den definition begreppet aggressiv skatteplanering har inom EU-rätten går det inte utesluta att sådan planering kan förekomma vid gränsöverskridande arrangemang. Men långtgående förändringar i det internationella regelverket har dock skett under senare år som minskat möjligheten till sådan planering.

När det gäller den gränsöverskridande delen av utredningens förslag anser Srf konsulternas förbund att reglerna bör införas i enlighet med DAC 6, eftersom Sverige som EU-medlem har en skyldighet att implementera Rådets direktiv. Men för att till exempel internationella koncerner inte ska omfattas av olika rapporteringsplikt i olika länder bör de svenska reglerna inte vara mer omfattande än reglerna i andra EU-länder. Direktiv ska inte införas på sätt som försämrar de svenska företagens konkurrenskraft.

Oklara begrepp

I utredningen finns några begrepp som har stor betydelse för att avgöra vilka råd som ska rapporteras och av vem rapportering ska ske. Minsta feltolkning kan leda till sanktionsavgift.

Arrangemang

I utredningens förslag är det för rapporteringsplikten helt centrala begreppet arrangemang inte definierat. För att illustrera begreppet nämner utredningen exempelvis transaktioner, system, insatser, verksamheter, avtal, bidrag, överenskommelser, löften, åtaganden eller händelser. I kombination med den mycket vaga begreppsbeskrivningen konstaterar utredningen att tröskeln för vad som kan anses som ett arrangemang är mycket låg. Det krävs inte någon viss ”verkshöjd” eller grad av komplexitet för att det ska vara fråga om ett arrangemang. Även muntliga råd omfattas av begreppet.

Rapporteringsplikt

Utredningen lämnar endast en översiktlig beskrivning av de kännetecken som ska utlösa rapporteringsplikt. Som exempel nämns vanligt förekommande företeelser som att undvika tjänstebeskattning av utdelningar och kapitalvinster på andelar i fåmansföretag. Även fall där aktier läggs in i en kapitalförsäkring kan omfattas av bestämmelsen. Rådets direktiv är enligt utredningen svårtolkat. Man har därför valt att överlämnas åt rättspraxis att klargöra hur begreppen i lagstiftningen ska tolkas och avgränsas. Ett förfaringssätt som Srf konsulternas förbund finner oacceptabelt.

Rådgivare

Utredningen konstaterar att definitionen av begreppet förmedlare i DAC 6 är mycket vid. Utredningen föreslår att det svenska begreppet rådgivare definieras som någon som ”utformar, marknadsför, tillhandahåller eller organiserar ett rapporteringspliktigt arrangemang” eller någon som vet eller skäligen kan förväntas veta att den direkt eller indirekt bidragit till att göra detta.

Höga sanktionsavgifter

En rapporteringsavgift ska enligt utredningens förslag tas ut om den som ska lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang inte har gjort det i rätt tid, eller om felaktiga eller ofullständiga uppgifter har lämnats. Avgifterna föreslås kunna uppgå till som mest 500 000 kr per arrangemang.

Eftersom begreppen arrangemang, rapporteringsplikt och rådgivare i utredningens förslag saknar tydliga definitioner är det Srf konsulternas förbunds uppfattning att osäkerhet i fråga om regelverkets tillämpning kommer att vara en vanlig orsak till att ett arrangemang inte blir rapporterat.

Syftet med utredningens förslag är att ge Skatteverket tidig kännedom om vissa arrangemang samt statistik över i vilken omfattning olika arrangemang används.  Vid utformningen av sanktionerna måste dessa syfte beaktas. Enligt Srf konsulternas förbund framstår då de föreslagna sanktionerna som oproportionerliga.

Med så höga sanktionsavgifter som utredningen föreslår är risken stor att Skatteverkets kontrollverksamhet kommer att riktas mot rapporteringsplikten i sig och rena formaliafel. En jämförelse med Skatteverkets kontroller av personalliggare, där det ofta förekommer att kontrollavgifter tas ut på grund av enkla misstag, ligger nära till hands som avskräckande exempel.

Srf konsulternas förbund anser att de svenska sanktionsavgifterna bör till belopp och utformning vara likvärdiga med de sanktionsavgifter som övriga länder som implementerar Rådets direktiv inför.

Om det finns hinder mot sådan samordning anser Srf konsulternas förbund att de svenska sanktionsavgifterna bör ligga i nivå med de kontrollavgifter som gäller enligt reglerna om kassaregister respektive personalliggare. Sanktionsavgifter på den nivån ger fullt tillräckliga incitament att uppfylla de rapporteringskrav som utredningen föreslår.

Det bör även införas möjlighet till befrielse från sanktionsavgift när den beräknade skattevinsten med det rapporteringspliktiga arrangemanget är begränsad.

Redovisningsbyråer

Det finns cirka 20 000 redovisnings- och bokföringsbyråer som i stor utsträckning ägnar sig åt skatterådgivning i samband med upprättande av deklarationer. De kommer att omfattas av de föreslagna reglerna i egenskap av rådgivare. Dessa byråer torde, enligt utredningen, i princip endast bli rådgivare avseende rent inhemska arrangemang.

Vissa av dessa arrangemang kan komma att undantas från rapporteringsplikt eftersom de skattemässiga effekterna av arrangemangen bedöms vara en direkt och förutsedd följd av skattelagstiftningen, som utgör ett undantag från rapporteringsplikt. Utredning har dock inte kunnat peka på ett enda arrangemang där den föreslagna undantagsregeln skulle kunna bli tillämplig. Utredningen anser det vara lämpligt att olika aktörer, t.ex. näringslivs- och branschorganisationer, bistår Skatteverket med förslag på arrangemang som bör undantas.

Enligt utredningens uppskattar kommer cirka 10 000 redovisningsbyråer att behöva göra inrapporteringar till Skatteverket. Många av dessa är medlemmar i Srf konsulternas förbund.

Redovisningsbyråerna kommer att drabbas av kostnader på grund av utredningens förslag för att anpassa datasystem och arbetsrutiner så att alla tänkbara rapporteringspliktiga arrangemang fångas upp och rapporteras på föreskrivet sätt. Till detta kommer utbildning av personal och slutligen en pedagogisk uppgift att förklara för kunderna varför de ska betala för flera timmars rapporteringsarbete på grund av ett enkelt skatteråd i samband med upprättandet av inkomstdeklarationen. Kunder som redan idag ofta har synpunkter på fakturerat arvode.

Utredningens uppskattning av hur många redovisningsbyråer som kommer att omfattas av de föreslagna reglerna är enligt Srf konsulternas förbund i underkant, eftersom begreppen arrangemang och rapporteringsplikt saknar tydliga definitioner. För att inte riskera att bli påförd en sanktionsavgift kommer säkert många redovisningsbyråer att rapportera in all skatteplanering.

De flesta rapporter kommer att avse sådant som Skatteverket redan har full information om. Hur företagare utnyttjar reglerna om räntefördelning, avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond, kapitalbeskattad utdelning i fåmansföretag med mera kan Skatteverket enkelt sammanställa med ledning av inlämnade inkomstdeklarationer. Sådana sammanställningar publicerades tidigare av Skatteverket i Skattestatistisk årsbok.

Utvärdering i efterhand

Enligt utredningens mening bör en utvärdering göras efter att det nya regelverket har tillämpats under en viss tid. Frågan om regelverkets tillämpning på rent inhemska arrangemang bör då prövas på nytt.

Att föreslå regler som medför betydande kostnader för redovisningsbyråer och deras kunder, som till övervägande del är små- och medelstora företag, samtidigt som man är så osäker på om det finns behov av dessa regler att man föreslår att en utvärdering ska ske efter något år är anmärkningsvärt.

Den investering som redovisningsbyråerna tvingas göra inför införandet av de regler utredningen föreslår för att anpassa programvaror och utbilda personal m.m. kan då bli värdelös.

Srf konsulternas förbund anser att effekterna av rapporteringsskyldigheten för gränsöverskridande arrangemang bör utvärderas innan det föreslås att sådan rapporteringsskyldighet införs för inhemska arrangemang.

EU-direktiv på miniminivå

Efter det att utredningen presenterat sitt förslag har riksdagen den 3 april 2019 beslutat, efter förslag från näringsutskottet, att EU-direktiv som utgångspunkt ska införas på miniminivå i den svenska lagstiftningen.

Det bör innebära att utredningens förslag om uppgiftsskyldighet för inhemska transaktioner inte längre är aktuellt eftersom det enligt DAC 6 inte finns något krav på att sådana regler införs.

Oavsett om regeringen avser att följa riksdagens beslut eller inte så anser Srf konsulternas förbund, när det gäller utredningens förslag, att en avgränsning bör ske av uppgiftsskyldigheten till att endast omfatta sådana gränsöverskridande arrangemang som regleras i DAC 6 samt att i möjligaste mån tydliggöra uppgiftsskyldighetens omfattning.

Roland Sigbladh

Förbundsdirektör och vd
Tel: 010-483 80 76

Jonas Sjulgård

Skattejurist
E-post: jonas.sjulgard@srfkonsult.se
Tillbaka till övriga remisser
 
21
okt
21 okt

Moms – periodisk sammanställning – blankett

Du som har sålt varor eller tjänster momsfritt till företag i andra EU-länder ska ha skickat in periodisk sammanställning för september och tredje kvartalet 2019 till Skatteverket om du använder pappersblanketten.

Läs mer
Gå till kalendariet Lägg till i kalender